Svensk fredsbevarande trupp i Ukraina är inte uteslutet, enligt regeringen. Men enligt krigsvetaren Magnus Christiansson blir det svårt att få soldaterna att räcka till. Några större bidrag har jag väldigt svårt att se att Sverige kan göra inom det närmsta året – om man inte gör drastiska omprioriteringar, säger han.
Det är en av de största frågorna kring Ukrainas framtid just nu – säkerhetsgarantier i form av militära styrkor vid en eventuell vapenvila.
Men hur en svensk trupp till Ukraina skulle kunna se ut har regeringen inte sagt något om. Enligt Försvarsmakten har man inte heller fått något uppdrag att utreda vad som skulle kunna skickas.
Enligt Magnus Christiansson, krigsvetare vid Försvarshögskolan, är den svenska kapaciteten begränsad.
— Antagligen måste man prioritera bort Östersjön i någon bemärkelse för att kunna prioritera Ukraina. Och det gäller alla resurser, säger han.
Nyligen skickade Sverige 550 soldater i en reducerad bataljon till Lettland för att delta i Natos avskräckning vid östgränsen. Den kan behöva dras tillbaka om svenska soldater ska skickas till Ukraina, enligt Christiansson.
— Om det ska vara något som är gripbart här och nu, ett förband som är uppställt och kan få en marschorder, så är det den styrkan som jag kommer att tänka på mest omedelbart, säger han.
Han konstaterar samtidigt att Storbritanniens och Frankrikes plan för en fredsbevarande styrka främst fokuserar på luft- och sjöförsvar, medan markstyrkor ska hållas till ett minimum. Men även den svenska marinen och flygvapnet är till stor del uppknutna, enligt Christiansson.
— Mitt intryck är att flygvapnet går för fullt när det gäller operationer och insatser i Östersjön.
Han framhåller att Sverige därtill tagit på sig att bidra med upp till 250 officerare i Natos kommandostrukturer.
— Hur det ska gå ihop med att samtidigt ta på sig ett nytt ansvar i Ukraina, det är ett frågetecken.
Om det blir en europeisk fredsstyrka i Ukraina är i dag långt ifrån säkert. För att det ska fungera anses stöd från USA vara avgörande.
Christiansson ser det som mer troligt att det blir ett eldupphör utan amerikansk uppbackning.
— Jag skulle kunna tänka mig att ryssarna gillrar en fälla. Alltså att man går med på att européerna parkerar någonstans i Ukraina, för då tömmer man ju stora delar av försvaret av alliansen. Utan amerikanska säkerhetsgarantier sitter man i en fälla.
En annan variant är att det inte blir något eldupphör alls och att USA avslutar sitt stöd till Ukraina.
— Då drabbas inte Europa, eftersom Europa inte har något ansvar på marken då, däremot så är det ju hejdå med Ukraina.
Frankrike och Storbritannien leder arbetet med att skapa en ny fredsstyrka för Ukraina.
Tjänstemän har sagt att den ska omfatta mindre än 30 000 soldater och fokusera på luft- och sjöförsvar. Markstyrkor ska hållas till ett minimum och inte placeras nära frontlinjen i östra Ukraina.
President Volodymyr Zelenskyj har tidigare krävt en avskräckande styrka på 100 000-150 000 soldater, med amerikanskt deltagande.
Flera länder har sagt nej till att bidra med trupper. Bland annat Polen, Bulgarien, Slovakien och Kroatien. Tyskland har sagt att det är för tidigt att ta ställning.
Källa: The Guardian, Bloomberg, Europaportalen
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.