Omfattningen av barn- och tvångsäktenskap i Sverige har inte gått att kartlägga. Men enligt en ny rapport kan mer göras för att hjälpa drabbade som ofta utsätts för mycket våld.
Regeringen har beställt rapporten av Jämställdhetsmyndigheten för att täppa till kunskapsluckor om hedersvåld och förtryck kopplat till barn- och tvångsäktenskap.
"Kartläggningen visar att förekomst av barn- och tvångsäktenskap riskerar att innebära en livslång utsatthet, om samhället inte agerar", står det i rapporten.
Lise Tamm, chef för Jämställdhetsmyndigheten, pekar på en viktig slutsats om vad de som tvingas in i äktenskap utsätts för.
— Det är så mycket våld, säger hon.
Kartläggning består bland annat av en genomgång av 144 domar, 39 intervjuer med personer som i sitt yrke kommer i kontakt med hedersvåld och med yrkesverksamma och med tre utsatta kvinnor.
Enligt Tamm så kan samhället bli bättre på att upptäcka och hjälpa kvinnor och flickor i tvångsäktenskap. Det handlar om att de som jobbar i kommuner, regioner och myndigheter måste ställa fler frågor till dem som de möter om till exempel livssituation och val av partner. Det handlar också om att ingripa tidigare, om att tillämpa den lagstiftning som finns och om att ge mer och långvarigt skydd till de kvinnor som bryter upp från tvångsäktenskap.
Hur utbrett tvångs- och barnäktenskap är i Sverige har rapporten inte kunnat svara på.
— Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem, säger dock jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L).
— Det är en av de största hoten mot jämställdheten i Sverige i dag.
Eftersom barnäktenskap är förbjudet i Sverige registreras de inte längre.
Totalt under perioden 2014–2021 finns 556 registrerade äktenskap där någon av makarna var under 18 år vid vigseltillfället. Antalet polisanmälningar om barnäktenskapsbrott uppgick 2021 till 87, 2022 till 72, 2023 till 57 och 2024 till 46.
När det gäller tvångsäktenskap har antalet polisanmälningar varierat mellan 28 och 118 per år sedan 2014
Rapporten tar också upp förekomst av månggiften. Skatteverket har i en genomgång av folkbokföringen identifierat 171 månggiften, varav cirka två tredjedelar fortfarande består. Det handlar om religiösa äktenskap, eftersom man kan bara vara gift med en person i Sverige.
