Det osäkra omvärldsläget och Natos nya mål kräver ett nytt svenskt försvarsbeslut, enligt statsminister Ulf Kristersson. Vi kommer aldrig att ingå i en rysk intressesfär, säger Kristersson.
Statsministern har under ett möte informerat riksdagspartiernas ledare om det svåra säkerhetsläget. Under mötet bidrog också den militära underrättelsetjänsten (Must) med en analys av hur Ukrainakriget går och olika scenarier framåt.
Detaljerna är inte officiellt kända men enligt Kristersson måste Europa agera snabbt.
— Rysslands mål och avsikter är oförändrade, säger han.
En av slutsatserna är att Sverige måste fortsätta att öka den svenska försvarsförmågan.
— USA låter i dag rätt annorlunda än vad vi har vant oss vid, säger Kristersson.
— I längden kan inte Europa räkna med att det framför allt är USA och amerikanska skattebetalare som försvarar Europa. Vi måste kunna försvara oss själva i högre grad.
Sverige har fördubblat pengarna till försvaret på bara några år och ligger i dag över Natos nuvarande krav på 2 procent av bnp.
Men på Natotoppmötet i Haag i juni väntas kravet höjas rejält. Nivåer på mellan 3 och 5 procent har nämnts. Därtill ska Nato även ge medlemsstaterna nya nationella förmågemål, det vill säga vad varje land ska kunna leverera inom ramen för Natos kollektiva försvar.
Enligt Kristersson ska regeringen till sommaren återkomma med sin analys av hur snabbt och hur mycket Sverige ska stärka försvaret.
— Vi ska fatta ett nytt försvarsbeslut en gång till. Jag är ganska säker på att det kommer att grunda sig på de beslut som fattas på Nato-toppmötet i Haag, säger han.
Det nuvarande försvarsbeslutet togs så sent som i december. Enligt statsministern ser man just nu över vad som kan skyndas på inom ramen för detta.
Han utesluter inte heller mer pengar till försvaret i vårändringsbudgeten.
Kristersson säger att han sätter stort värde på att partiledarna är så eniga.
— Den här breda enigheten är rätt unik i världen när polarisering och extremism präglar många länders politiska debatt, säger han.
Inför mötet framkom att alla partiledare vill rusta det svenska försvaret.
— Här finns ingen tid att spilla, säger S-ledaren Magdalena Andersson.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson:
— Jag upplever att det finns ett kompakt stöd för att rusta upp och att det kommer att få lov att kosta pengar. Det vi behöver diskutera är finansieringen.
Även Vänsterpartiet vill stärka det svenska försvaret, men framhåller att hela samhället måste rustas.
— Glöm inte det viktiga totalförsvaret. Vi har 200 fel om dagen på svensk järnväg, den måste fungera i en krigssituation. Vi har färre intensivvårdplatser i dag än före pandemin, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar.
Statsminister Ulf Kristersson kallade till partiledarsamtal efter att ha deltagit i EU-toppmötet i Bryssel i torsdags.
I Bryssel ställde sig EU-ledarna bakom EU-kommissionens plan för att få loss 800 miljarder euro för att förstärka Europas försvar.
Det kom däremot inga nya besked om mer stöd till Ukraina, efter det att USA stoppat sina leveranser.
Kristersson deltog också i toppmötet i London i söndags där man bland annat diskuterade säkerhetsgarantier för Ukraina vid ett eventuellt fredsavtal och ett franskt förslag om vapenvila i Ukraina.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.