Få personer som dömts till rättspsykiatrisk vård återfaller i brott när de skrivits ut. Vilket stöd de får från samhället är avgörande för risken för återfall, visar en ny studie.
De flesta som vårdas inom rättspsykiatrin är frihetsberövade i flera år. Trots det har kunskapen varit dålig om hur det går för dem som skrivs ut.
Ebba Noland, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har sammanställt data från 1 150 personer som skrevs ut från rättspsykiatrisk vård mellan 2009 och 2018. Resultaten beskriver hon som mer positiva än vad hon vågat hoppas på.
— Dels ser vi att det här är en grupp som får väldigt mycket samhällsstöd. Men det visar sig också att när man får så mycket stöd så går det generellt ganska bra. Och med bra menar jag att man återfaller inte särskilt mycket i brott.
Bara 14 procent av personerna i studien dömdes för ett nytt brott under uppföljningstiden, betydligt färre än för personer som frigivits från fängelse. Det var också färre som återföll i missbruk.
Stödinsatserna från samhället i form av ekonomiskt bistånd, bemannat boende med personal och juridiskt stöd genom god man eller förvaltare, visade sig ha avgörande betydelse för de utskrivna.
— Jag har räknat på det här statistiskt och oavsett vårdtid, ålder, diagnos och sådant som annars spelar roll, verkar det som att den här typen av stödinsatser är starkt kopplade till flera bra saker.
Stödinsatserna kunde både kopplas till att de utskrivna begick färre brott, men även sannolikheten för att de skulle fortsätta med sin medicinering ökade.
— Det är jätteroligt att kunna visa konkret att det finns faktiska åtgärder som vi som samhälle kan göra som förbättrar utfallen efter rättspsykiatrisk vård.
Den som lider av en allvarlig psykisk störning och begår brott ska inte dömas till fängelse, utan till rättspsykiatrisk vård. För de flesta som döms till rättspsykiatrisk vård beslutas även om så kallad särskild utskrivningsprövning (SUP).
SUP innebär att förvaltningsrätten, inte chefsöverläkaren, beslutar när en patient skrivs ut. Domstolen ska i de fallen göra en helhetsbedömning av personens situation, där man särskilt beaktar risken för återfall i brott.
2023 var rättspsykiatrisk vård huvudpåföljd i 331 domslut. Jämfört med 2014 har antalet domslut med rättspsykiatrisk vård som huvudpåföljd ökat med 27 procent.
Samtidigt som fler personer dömts till rättspsykiatrisk vård har vårdtiderna ökat under flera års tid.
2023 vårdades drygt 2 000 personer inom den rättspsykiatriska slutenvården.
Källa: Brå, SKR
