Invasiva trädgårdsväxter orsakar stor skada

Det är Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som gjort en genomgång av mer än 5 500 arter och totalt hittat 451 som klassas som att de utgör en hög eller mycket hög risk. Det är betydligt fler än vid den senaste genomgången som publicerades 2018.

— Det är lite skrämmande att vi har fått så pass många fler arter som kan skapa problem sedan sist, det går väldigt fort, säger Mora Aronsson, metodansvarig för riskklassificeringen på SLU Artdatabanken.

Ett varmare klimat är en av orsakerna bakom ökningen. Det gör att fler arter klarar att etablera sig och kan spridas, även norrut i landet.

"Förlorat år"

— Ett problem är att 2023 var lite av ett förlorat år i bekämpningen av invasiva arter. Då togs de statliga medlen för bekämpning bort. De återkom 2024 men Länsstyrelserna ligger efter, säger Mora Aronsson.

Han säger att många kommuner, organisationer och även myndigheter gör ett stort jobb.

— Trafikverket arbetar mycket med att får bort bland annat parkslide som växer under banvallar och vägbankar och underminerar dem.

Trädgårdsväxter

Av den nya risklistan framgår att trädgårdsväxter utgör ett allt större problem. Ett exempel är syrenbuddleja, eller fjärilsbuske som blir allt vanligare i södra Sverige.

— Den har marknadsförts för att den gynnar fjärilar men det har blivit lite av en ny lupin, den sprider sig och konkurrerar ut andra växter.

Förstör miljöer

Förutom att vissa invasiva arter slår ut annan växtlighet och djur innebär de ekonomiska konsekvenser när de förstör miljöer vid till exempel vägar och järnvägar. De kan också vara värdar för sjukdomar som drabbar de inhemska arterna.

Den som upptäcker en invasiv art kan rapportera in den till till exempel artportalen.se.

— Invasiva arter kan ha stor negativ påverkan. Genom tidig upptäckt kan både ekologiska skador och ekonomiska kostnader minska, säger Mora Aronsson.