Misstänkta kabelbrott måste upptäckas och rapporteras snabbare än i dag, anser regeringen. Ett misstänkt fartyg ska inte kunna segla iväg, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.
Sex myndigheter får i uppdrag att stärka förmågan att snabbt upptäcka och agera vid störningar på kritisk infrastruktur i Östersjön, efter flera uppmärksammade kabelbrott.
— Det måste gå snabbt mellan detektion och insatt åtgärd, säger Bohlin.
Åtminstone fem fartyg misstänks ha orsakat skador på undervattenskablar i Östersjön sedan 2023, vilket har väckt spekulationer om att det rör sig om sabotage från främmande makt.
I december fick Finland beröm efter att mycket snabbt ha tvingat ett misstänkt fartyg tillbaka till finländskt vatten och bordat det.
Det kan jämföras med Sveriges agerande i fallet med fartyget Yi Peng 3, där det tog en månad innan svenska myndigheter fick gå ombord.
Några veckor senare var Sverige kvickare och tog in ett annat misstänkt fartyg i svensk hamn – men mer finns att göra, enligt Bohlin.
Målet är att tiden både för upptäckt och rapportering ska kortas betydligt.
— Om vi har misstänkta fartyg är det av stor vikt att kunna vidta åtgärder i direkt anslutning till händelsen. Börjar man göra det ett dygn senare försämras kraftigt förutsättningarna.
Men Bohlin vill också sätta press på de företag som ibland äger och driftar kablarna.
— Det kan bli aktuellt med ett ökat kravställande gentemot de privata aktörerna, säger han.
Myndigheterna ska återkomma med författningsförslag om de uppfattar att de inte har de verktyg som behövs.
De sex myndigheter som får uppdraget är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens energimyndighet, Svenska kraftnät, Post-och telestyrelsen, polisen och Kustbevakningen.
Uppdraget ska redovisas redan den 25 juni, och efter det är tanken att myndigheterna ska jobba på det nya sättet och vara snabbare.
I uppdraget ingår även att ta fram en nationell lägesbild över utvecklingen av störningarna i Östersjön.
