Att barnbidraget tar slut snabbare nu än för fyra år sedan kan bero på att det i fasta priser har minskat med 21 procent sedan 2018. De senaste tre, fyra åren har det gått konstant nedåt, menar Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.
När barnbidraget senast höjdes för sju år sedan, till 1 250 kronor i månaden, räckte det till att täcka 36 procent av en genomsnittlig tioårings nödvändiga levnadskostnader, exklusive boendet.
Sedan dess har inflationen ätit upp mycket av bidraget. I år räcket det bara till att täcka 25 procent, enligt Swedbanks beräkningar.
Nivån 2025 är den lägsta som uppmätts under de 50 år som Swedbank följt hushållens ekonomi. År 1974 räckte barnbidraget till 32 procent av kostnaden, medan det 2015 räckte till hela 45 procent av kostnaderna.
För att hålla samma nivå i dag som 2028 skulle barnbidraget behöva höjas till cirka 1 800 kronor per månad.
Minskningen i fasta priser kommer samtidigt som nästan hälften av alla ensamstående föräldrar enligt Swedbank uppger att de det senaste halvåret har behövt ta från sparpengar för att ha råd med nödvändiga utgifter.
I regeringens vårbudget finns inget särskilt stöd till utsatta barnfamiljer. I sommar försvinner dessutom det tillfälliga tilläggsbidraget som införts för barnfamiljer med bostadsbidrag.
– Det var lite oklart om man skulle förlänga tilläggsbeloppet till bostadsbidraget, men det kom inget om det (när budgeten presenterades), säger Falkenhäll.
Även det underhållsstöd som ensamstående föräldrar kan få från Försäkringskassan har minskat 18 procent i fasta priser sedan den senaste höjningen 2021, enligt bankens beräkningar.
– Ensamstående föräldrar är, tillsammans med sjukpensionärer, den grupp som oftast sticker ut som har det tuffast. Här har vi tre bidrag som de är ganska beroende av, som nu kanske upphör eller stannar av, säger Falkenhäll.
