De rikaste kan leva över tio år längre än de fattigaste. Skillnaden i förväntad livslängd har mer än tredubblats sedan 1960-talet, enligt en ny studie. Många är inte medvetna om problemen, säger folkhälsovetaren Fatuma Mohamed.
Även under perioder då Sveriges välfärdsstat expanderade, från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet, så växte klyftorna.
Eftersom även inkomstskillnaderna ökat de senaste 30 åren som studien tittat på, i takt med skillnaden i livslängd, så går det att dra slutsatsen att det inte bara är ekonomisk ojämlikhet som ligger bakom skillnaden, enligt studien som flera lärosäten och institutioner ligger bakom.
— Vi tänker att inkomst är viktigt, men att livsstilsfaktorer har varit en starkt bidragande faktor till att personer med högre inkomst lever längre, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid högskolan i Jönköping.
Ekonomiska svårigheter kan däremot göra det svårt att göra hälsosamma val, enligt Fatuma Mohamed, som är folkhälsovetare på Region Stockholms Transkulturellt centrum.
Hennes jobb består till stor del av att informera socioekonomiskt svaga grupper om hur olika val kan påverka hälsan.
— Individen har ett ansvar. Men samhället har också ett ansvar att skapa rätt förutsättning för individen, säger hon.
Fatuma Mohamed anser att det finns ett kunskapsglapp mellan makthavare och utsatta personer.
När man försökte få kvinnor i förorter att gå på mammografikontroller och skickade ut bussbiljetter till dem kritiserade hon insatsen via den lokala sajten Nyhetsbyrån Järva.
Kvinnorna har redan månadskort och åker till jobbet varje dag, framhåller hon. Däremot har de osäkra anställningar som gör att de inte vågar tacka nej till arbetspass. Det, tillsammans med bristande information om varför det är viktigt att undersöka sig i förebyggande syfte, gör att de inte kommer på mammografi.
— Jag tycker att personer med ansvar behöver känna till vilka problem som finns i samhället, säger hon.
När Fatuma Mohamed är ute och föreläser om hälsa och hälsosamma val för personer med låg socioekonomisk status har hon fått höra att det hon rekommenderar är för dyrt, och att hon borde informera om hur de får jobb i stället.
Den ekonomiska stressen kan leda till psykosomatiska besvär och sämre sömn, samtidigt som pengabrist har en direkt påverkan på vilka val man kan göra av hälsoskäl, konstaterar hon.
— En person kan välja att köpa grönsaker för pengarna som blir över efter hyran, men vara stillasittande på grund av att den inte har råd med en jacka eller bra skor för att komma ut under vintern.
Forskare vid högskolan i Jönköping, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Stockholms universitet har analyserat sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021, och sett att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt.
Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.
Skillnaden i livslängd mellan män med lägst och högst inkomst har ökat från 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet.
För kvinnorna har det ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.
Från början av 1960-talet fram till slutet av 1980-talet skedde en utjämning av inkomstfördelning i Sverige.
Trots det ökade skillnaderna i livslängd, vilket forskarna tolkar som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande än enbart ekonomiska resurser.
Förr konsumerade till exempel personer med högre inkomster mer tobak och alkohol än låginkomsttagare – något som nu skiftat.
Från 1980-talet och framåt har däremot skillnaderna i inkomst också ökat, vilket bidragit till en större skillnad i livslängd.
Studien är publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
