En autentisk person, som inte ryggade från att säga obekväma saker och läxa upp världens makthavare. Så beskriver den svenske kardinalen Anders Arborelius påve Franciskus.
Sedan påve Franciskus avled på annandag påsk har kardinalen fått kondoleanser från flera håll av det svenska samhället, berättar han vid en pressträff.
— Jag har redan märkt att detta dödsfall har engagerat så många människor även utanför katolska kyrkans lilla del i Sverige, säger han.
Arborelius, som träffade påven flera gånger, beskriver kyrkoledaren som en autentisk person, som aldrig ryggade för att säga obekväma saker – om fred, miljön och världens fattiga – och även om motståndet mot abort och "försoning i Ukraina".
Han nämner att påven hade tillrättavisat USA:s vicepresident JD Vance vid dennes besök strax före påvens död.
— Han ville ha dialog med alla, men han ville också säga ifrån när det var något som inte var rätt, säger Arborelius.
Med tanke på världsläget hade påven behövts just nu, konstaterar han.
— Det påven satt i centrum är i fara. Just nu hade vi behövt påven i alla dessa viktiga frågor. Hans röst har tystnat, men hans ande lever vidare.
Arborelius reser inom kort till Rom för att närvara vid begravningen på lördag.
— Jag försöker se om jag kan hitta en biljett, jag vill vara där i god tid, säger han.
Arborelius är en av de röstberättigade kardinalerna i "konklaven", som ska utse en ny påve. Att han själv har nämnts som kandidat avfärdar han som fantasier.
— Vi svenskar tycker att det är roligt när en svensk blir generalsekreterare i FN eller vinner landskamper. Det finns nog lite nationalism light i det här, men jag tror att det är högst osannolikt.
Påven tillsatte många av de kardinaler som ska utse efterträdaren, och många av dem kommer från andra platser än Europa.
— Han har arbetat för en andlig globalisering, det är lite omskakande för många européer att inte längre Europa står i centrum för kyrkans liv, säger Arborelius till TT.
Eftersom kardinalerna är så spridda i världen har man inte hunnit lära känna varandra så väl än, vilket han tror kan göra det svårare att komma fram till en lämplig kandidat.
Han vill inte kännas vid bilden av en kamp mellan progressiva och konservativa krafter i kyrkan. Ytterst handlar det om att följa evangeliet för den nye påven, säger han.
— Han behöver vara en person djupt förankrad i evangeliet och ha en längtan att nå ut med budskapet, även utanför de egna leden.
Vilka är de största utmaningarna för efterträdaren?
— Sekulariseringen, materialismen, skillnaden mellan fattiga och rika, förtryck. Det som världen kämpar med måste även kyrkan kämpa med.
