Bland dvärgschimpanserna, människans närmaste släkting, är det honorna som har makten över hanarna i flocken – trots att de är mindre. Honornas dominans har länge fascinerat forskare som nu lyckats avslöja deras knep.
Bonoboer, eller dvärgschimpanser som de också kallas, är kända för sina unika sociala förmågor. Det har länge varit känt att bonoboer lever i samhällen som domineras av hondjuren, och att de ofta är vänligt inställda mot främlingar. Det är också honorna som äter först och som bestämmer när det är dags att para sig.
Att honorna har mest makt trots att handjuren är betydligt större har länge fascinerat forskare. Nu har forskare vid Max Planck institutet studerat vilda dvärgschimpanser i Kongo-Kinshasa och kommit något på spåren.
Det handlar om att honorna, när det uppstår konflikter, grupperar sig och bildar allianser och på så vis utmanar en hotfull eller aggressiv hane. Det kan till exempel handla om att en hona skriker extremt högt och på så vis påkallar andra honors uppmärksamhet. Hanen som pekas ut jagas bland trädtopparna av ett gäng skrikande honor, vilket enligt forskarna till och med kan få en dödlig utgång.
Hur ofta honorna bildade liknande allianser varierade mellan olika grupper av bonoboer. Men ju oftare de gjorde det desto högre status tycktes honorna ha.
Forskarna, som publicerar sina resultat i tidskriften Communications Biology, skriver att de är häpna över att just bonoboerna har utvecklat den här typen av hierarkier mellan könen och att frågan om varför kanske aldrig får sitt svar.
