Bara den sovjetiske diktatorn Josef Stalin har suttit längre vid makten i Ryssland än president Vladimir Putin. Hur kom han dit?
Rysslands president Vladimir Putin föddes i den sovjetiska staden Leningrad, nuvarande S:t Petersburg, i oktober 1952.
Som 23-åring antogs han till den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB, där han arbetade med att spionera och övervaka medborgare med utländska medborgarskap.
År 1991 ägde den så kallade "Augustikuppen" rum i Sovjetunionen – ett försök till statskupp med avsikt att avsätta den dåvarande presidenten Michail Gorbatjov. Bakom kuppförsöket stod åtta regeringsmän, men den hade stöd av KGB som Vladimir Putin var verksam i.
Försöket att avsätta presidenten misslyckades och efter tre dagar återinstallerades Gorbatjov som statschef. Men än idag ses Augustikuppen som ett av de mest avgörande skälen till Sovjetunionens fall i slutet av 1991.
Kuppförsöket blev också slutet för Vladimir Putins karriär inom säkerhetstjänsten KGB. Han rekryterades istället till administrationen i Leningrad, under ledning av borgmästare Anatolij Sobtjak.
År 1996, tre år innan han själv tillträdde den översta maktpositionen i Ryssland, började han arbeta nära den dåvarande presidenten Boris Jeltsin.
Den 31 december 1999 avgick plötsligt Jeltsin från presidentposten i förtid, och utsåg Vladimir Putin som tillförordnad president.
Handplockad av sin företrädare tog Putin ledning över landet, men vann sitt första folkvalda val i mars årets därpå med 52,5 procent av rösterna.
Den ryska konstitutionen tillät bara att en och samma president satt på makten i två fyraårsperioder i rad. Inför presidentvalet 2008 presenterade Vladimir Putin därför fram sin premiärminister Dimitrij Medvedev som ny kandidat till posten.
Han valdes, utsåg Vladimir Putin till ny premiärminister och utökade ministerpositionens befogenheter. På det sättet kunde Putin ha fortsatt makt över politiken i landet, innan han återtog makten i nästa presidentval 2012.
Fram till i mars 2020 sa den ryska konstitutionen att en och samma president inte kan sitta vid makten i mer än två mandatperioder, motsvarande 12 år.
Men då gav Grundlagsdomstolen grönt ljus för en ändring i de ryska grundlagarna, som nollställer Putins mandatperioder och gör det möjligt för honom att kandidera till presidentvalen år 2024 och 2030, om han vill.
Källor: Göteborgsposten, SvD, Dagens Industri
