Nästan 300 myanmariska soldater har flytt till Indien när rebellstyrkor avancerar i Myanmar, enligt indiska uppgifter.
Strider har rasat i Myanmar i flera månader sedan flera stora motståndsgrupper från landets minoritetsgrupper gjort gemensam sak mot den styrande militärjuntan.
I områdena närmast gränsen till Indien i väst har rebellgruppen Arakans armé (AA) avancerat. Under den senaste veckan säger den sig ha tagit kontroll över den större staden Paletwa och flera militärbaser.
Totalt 276 myanmariska soldater korsade i onsdags gränsen till den indiska delstaten Mizoram, berättar en officerare inom Indiens paramilitära styrkor för AFP.
Ytterligare flera hundra soldater har sökt tillflykt i Indien under de senaste månaderna, enligt tidigare uppgifter i indiska medier. Två myanmariska militärflygplan har varit i Mizorams delstatshuvudstad Aizawl och hämtat hem soldater.
Förra veckan kom besked om en vapenvila i Myanmar, som militärjuntan och flera av de stora rebellgrupperna sade sig ha skrivit under efter samtal med kinesisk medling. Den omfattar dock primärt Shanstaten i öst och inte gränsområdena i väst, där strider har fortsatt att rasa.
Militären i Myanmar tog makten i en kupp i februari 2021, och fängslade då en stor del av dem som var demokratiskt valda – inklusive Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi – inom bland annat partiet Nationella förbundet för demokrati (NLD).
Medlemmar i den i kuppen avsatta demokratiska rörelsen bildade en väpnad rebellgrupp, Folkets försvarsfront, som kontinuerligt utmanar militärmakten.
Dessutom finns ett antal regionala rebellgrupper, ofta med ursprung ur folkgrupper.
Rebellgruppen AA (Arakans armé) har stridit i flera år med målet att få självständighet för provinsen Rakhine i väster.
I östra delen av Myanmar finns de väpnade grupperna, MNDAA (Myanmars nationella demokratiska alliansarmé) och TNLA (Ta' angs nationella befrielsearmé).
I norra Burma är rebellgruppen KIA (Kachins frihetsarmé) aktiv.
Totalt finns mellan 30 och 40 väpnade grupper och fraktioner som är verksamma i Myanmar.
Källor: International crisis group, Utrikespolitiska institutet, AP
