Måndag 17 Mars 2025
EU:s nya hårdare migrationspolitik är slutligen i hamn efter formella klartecken från medlemsländerna. Nu börjar striden om ännu tuffare regler.
De tio lagförslagen i EU-kommissionens asyl- och migrationspakt antogs ett efter ett med klar majoritet av EU:s finansministrar under ett möte i Bryssel på tisdagen.
Nejröster kom främst från Ungern och Polen, samt i enstaka fall även från Österrike och Slovakien.
Besluten var de sista formella och innebär att den nästan tioåriga oenigheten om en mer gemensam migrationspolitik är över. Medlemsländerna har nu nu två år på sig att uppfylla de nya reglerna, som bland annat ska skynda på utskickandet av personer som inte anses ha skyddsskäl i EU.
Samtidigt är kampen redan igång för att skärpa reglerna ytterligare. Länder som Tjeckien och Danmark går i spetsen för initiativ om att sköta asyl- och migrationshanteringen utanför EU, i stil med det avtal som Italien nyligen skrivit med Albanien.
— Ett exempel på en modell som vi kan försöka och sedan utveckla, sade Tjeckiens premiärminister Petr Fiala på besök i Italien i måndags, enligt nyhetssajten Euractiv.
Enligt Fiala står nu 19 av 27 EU-länder bakom ett brev som håller på att formuleras till EU-kommissionen med önskemål om nästa steg på området.
Rättad: I en tidigare version av artikeln, utsänd 14 maj, förekom i såväl brödtext som faktaruta fel uppgift om länder som röstat nej.
EU:s asyl- och migrationspakt består av tio olika lagförslag om allt från fingeravtrycksregler till villkoren för mottagandet av nyanlända vid EU:s yttre gränser.
I tisdagens omröstningar i EU:s ministerråd fanns överväldigande majoritet för alla förslagen. Enda motrösterna kom från Ungern och Polen (tio var) samt Österrike och Slovakien (vardera två). Tjeckien lade ner sin röst, medan Danmark och Irland – som har undantag från EU:s rättsliga samarbete – inte deltog i röstandet.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
