Han samlar på exotiska djur och till hans futuristiska stålslott hör en pool fylld med hajar. Bakom kulisserna sägs en Rysslandsvänlig, till synes excentrisk miljardär styra det regeringsparti som precis klubbat Georgiens omstridda agentlag.
På kullarna ovanför Tbilisi reser sig ett glänsande jättekomplex i glas och stål. Palatset tycks taget ur en Bondfilm. Här växer hundraåriga träd fraktade över haven och på ägorna spatserar zebror, lemurer och pingviner. Innanför stålväggarna hänger några av världens mest värdefulla konstverk – trots att husets ägare sagt sig inte vara "någon stor konstälskare".
Bidzina Ivanisjvili, Georgiens rikaste och sannolikt mäktigaste man, har enligt Forbes en förmögenhet på över 53 miljarder kronor – motsvarande en fjärdedel av hela landets BNP. Merparten av pengarna kommer från metall- och banksektorn.
Nu tros han vara den som hållit i trådarna när regeringspartiet Georgisk dröm, grundat av just Ivanisjvili, trots rasande protester drivit igenom den agentlag som väntas sätta käppar i hjulet för landets EU-ambitioner.
68-åringen håller låg profil och undviker gärna rampljuset. Inte mycket är känt om hans privatliv, utöver att han startar varje dag med yoga, att en av hans söner är en känd rappare och att han enligt georgiska medier är livrädd för att beläggas med sanktioner från väst.
Parallellt med agentlagen har nämligen en annan lag klubbats – i tysthet och i all hast. Lagen, som ger skattefrihet för georgier som flyttar hem pengar från skatteparadis, anses skräddarsydd för Ivanisjvilis ambitioner att undkomma framtida västerländska sanktioner, skriver georgiska OC Media.
Transparency International rapporterade 2021 att miljardären äger 20 bolag i olika skatteparadis, bolag som i sin tur äger 70 företag i Georgien. Företagen ifråga har donerat stora summor till regeringspartiet, enligt organisationen.
Bidzina Ivanisjvili växte upp under modesta förhållanden i dåvarande Georgiska SSR. Förmögenheten gjorde han i kaoset som uppstod i samband med Sovjetunionens fall, som en av flera oligarker i kretsen kring 1990-talets ryske president Boris Jeltsin.
Efter att ha lämnat Ryssland grundade han 2012 Georgisk dröm, men avgick som premiärminister strax därefter. Sedan dess har han på pappret inte haft något politiskt ämbete.
Bakom kulisserna anses dock 68-åringen vara den som styr det kaukasiska landet. I fjol utsågs Ivanisjvili till "hedersordförande" – en nybildad roll som ger honom rätten att utse partiets kandidat till premiärministerposten.
Oppositionen har i åratal anklagat miljardären för att gå Rysslands ärenden. I ett tal framför parlamentet tidigare i maj gav han EU och USA skulden för kriget i Ukraina.
Georgiens nya så kallade agentlagstiftning innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärende.
Det väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige och om själva lagtexten, som av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Regeringen motiverar det med att det krävs en större transparens i vissa pengaflöden till landet. Ett nästintill identiskt lagförslag drogs tillbaka häromåret till följd av stora protester, men lades senare fram igen.
Georgien har nyligen blivit kandidat till ett EU-medlemskap, men den nya lagen antas av många gå helt på tvärs med flera grundläggande kriterier för att landet ska kunna bli fullvärdig medlem.
Opinionsmätningar som genomförts under de senaste åren har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning – fler än fyra av fem – vill att landet går med i EU.
