Korruption, splittring och brutna löften. 30 år efter apartheids fall tryter en del sydafrikaners tålamod med den tidigare frihetsrörelsen ANC. För första gången ser maktpartiet ut att få svårt att regera vidare på egen hand.
— Är 30 år tillräckligt för att omintetgöra konsekvenserna av kolonialismen och apartheid? Mitt svar är att 30 år inte är tillräckligt. Vi behöver mer tid, sade Sydafrikas president Cyril Ramaphosa i ett tal framför partimedlemmar i Afrikanska nationalkongressen (ANC) i januari, när valrörelsen sparkades i gång.
För 30 år sedan stod Ramaphosa sida vid sida med frihetskämpen och landsfadern Nelson Mandela, när frihetsrörelsen ANC lovade ett bättre liv för alla sydafrikaner i det fria och demokratiska Sydafrika.
Mycket har förändrats sedan dess, men för en del inte tillräckligt mycket, eller tillräckligt snabbt. Landet är fortsatt ett av de mest ojämlika i världen och en växande skara invånare ser ut att ha tappat tron på det mångåriga maktpartiets löften.
Inför onsdagens val visar opinionsmätningar att ANC kan tappa så mycket stöd att det inte längre kommer att kunna regera med egen majoritet.
Var tredje invånare i Sydafrika är arbetslös. Den stora merparten av dem är svarta, unga och alltfler födda efter apartheid. Nästan halva befolkningen lever i formell fattigdom.
Vid sidan av det har den offentliga sektorn dränerats på enormt mycket pengar när en systematisk korruption har slagit rot. Anklagelser om detta stormade som värst under den tidigare presidenten Jacob Zumas styre, vilket tyngde honom till den grad att han tvingades avgå år 2018.
Nu har den 82-årige Zuma gett sig in i politiken igen och bildat ett eget parti, Umkhonto we Sizwe (MK), som riktar sig till missnöjda svarta ANC-kärnväljare, inte sällan med uppviglande retorik.
— Folk som kom hit i fartyg och båtar tog över vårt land. De lät oss vara fattiga. Vi måste ta tillbaka det land som våra förfäder slogs för, sade Zuma när han kampanjade på historisk ANC-mark i kåkstaden Soweto utanför Johannesburg i lördags förra veckan.
I de flesta scenarier kommer Cyril Ramaphosa att få sitta kvar efter valet. Frågan är bara med vilket underlag, och hur långt han och ANC kommer behöva gå det till mötes.
Utöver Jacob Zumas parti får det radikala vänsterpartiet Ekonomiska frihetskämpar (EFF) förmodas ligga närmast till hands. Det är landets tredje största parti och kräver mer långtgående åtgärder – bland annat en snabbt upptrappad konfiskering i den känsliga frågan om mark som ägs av vita sydafrikaner.
Cyril Ramaphosa
ANC:s ledare och Sydafrikas president sedan 2018, då han tog över efter den avgående Jacob Zuma. 71-åringen hölls efter apartheids fall som en tänkbar efterträdare till Nelson Mandela, men valdes bort och blev en framgångsrik affärsman innan han senare kom tillbaka till politiken. Anklagas också för oegentligheter efter att tjuvar som brutit sig in i en av hans lantegendomar stal en enorm summa utländska kontanter utan att det anmäldes.
.
Jacob Zuma
Var president 2009–18, tills korruptionsanklagelserna blev för många och han tvingades avgå. 82-åringen kandiderar för partiet uMkhonto we Sizwe (Nationens spjut, MK), som tagit sitt namn från ANC:s väpnade gren under apartheidtiden. Är fortsatt medlem i ANC och stort stöd i sin hemprovins KwaZulu-Natal. När han dömdes för domstolstrots 2021 uppstod våldsamheter där fler än 350 människor dödades. Får på grund av domen inte sitta i parlamentet.
.
John Steenhuisen
Oppositionsledare som leder mittenliberala Demokratiska Alliansen (DA), det näst största partiet med traditionell kärna bland icke-svarta väljare. Har bildat en allians med flera mindre partier som ska "rädda Sydafrika" och stoppa en "domedagskoalition" där ANC behåller makten med vänsterradikal hjälp. Utsikterna för att alliansen ska kunna utmana är dock väldigt små.
.
Julius Malema
Ledde ANC:s ungdomsförbund innan han sparkades ut ur rörelsen efter en rad kontroverser. Grundade mer radikala Ekonomiska frihetskämpar (EFF), som i det senaste valet fick drygt tio procent av rösterna. Lovar förstatliganden av bland annat gruvnäringen och att mark ska beslagtas och omfördelas. Har återkommande utretts för hatiska och våldsbejakande uttalanden. Bär i regel röd basker och uniform i militär stil.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.