Nyheter24
Annons

Kronprinsen kan göra Le Pen störst i EU-valet

Publicerad: 1 juni 2024, kl. 09:46
Nationell samlings nye partiledare Jordan Bardella ses som tänkbar framtida premiärminister – om Marine Le Pen någonsin blir vald till fransk president. Arkivbild. Foto: Michel Euler/AP/TT

Ytterhögern och andra populister hoppas på ännu ett framsteg i EU-valet om en vecka. Här är vinnarna – men också förlorarna – i årets valkampanj.

Opinionsläget tyder på en klar uppgång för en rad icke-traditionella partier i EU, inte minst inom ytterhögern. Men om de blir så starka som det ett tag siades om inför valet är fortsatt oklart.

Här är läget för de större populistpartierna inför valspurten.

Kronprinsen blir störst?

I Frankrike har Marine Le Pens Nationell samling (RN) stadigt flyttat fram sina positioner under senare år, i takt med att man försökt måla upp sig som ett mer normalt parti som inte vill lämna EU eller eurosamarbetet, utan bara driva på för en förändring.

Franska Marine Le Pen och nederländske Geert Wilders har länge varit två av populismens frontfigurer i Europa. Nu hoppas de på ännu ett starkt EU-val. Arkivbild.
Franska Marine Le Pen och nederländske Geert Wilders har länge varit två av populismens frontfigurer i Europa. Nu hoppas de på ännu ett starkt EU-val. Arkivbild.
Annons

I 28-årige listettan och nye partiledaren Jordan Bardella har RN dessutom fått fram ett stjärnskott som får både fransmän och fransyskor att smälta – och mycket väl kan göra partiet till det enskilt största i hela EU-parlamentet med runt 30 mandat.

Skandalerna tynger

I Tyskland var Alternativ för Tyskland (AFD) uppe och nosade på opinionstoppen i vintras, men har sedan dess tappat mark efter en rad skandaler kring rysk påverkan och nazistuttalanden. Listettorna Maximilian Krah och Petr Bystron har båda tvingats pausa sina kampanjer och nu kämpar AFD för att i bästa fall bli näst största parti med runt 15 mandat.

Nya vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht hoppas samtidigt locka röster på sin sida, men får sannolikt nöja sig med några enstaka platser i EU-parlamentet.

Ombytta roller

Annons

I Italien blev Matteo Salvinis Lega ett av de största enskilda partierna i hela parlamentet med 34 procent i EU-valet 2019. Giorgia Melonis Italiens bröder (FDI) var långt bakom med bara 6 procent.

Nu är rollerna helt omvända bland de två ytterhögerpartierna, sedan Meloni som premiärminister lett FDI till opinionstoppen och Lega rasat till 7–8 procent i mätningarna inför valet.

Giorgia Meloni och Matteo Salvini och deras partier har bytt plats i opinionen jämfört med EU-valet 2019. Arkivbild.
Giorgia Meloni och Matteo Salvini och deras partier har bytt plats i opinionen jämfört med EU-valet 2019. Arkivbild.

De mer svårdefinierade populisterna i Femstjärnerörelsen (M5S) ligger stadigt kring 15–16 procent i opinionen. Frågan som väcker stor nyfikenhet är om de tänker söka sig till de gröna eller till en ny vänstergrupp efter valet.

Vinner Wilders igen?

I Nederländerna gjorde Geert Wilders och hans islamfientliga PVV ett uselt val 2019 och fick inte ett enda mandat. Nu väntas man kunna segla vidare på segern i det inhemska parlamentsvalet i höstas och få upp mot tio platser i stället.

Andra populister som går starkt i sina hemländer är exempelvis ytterhögerpartier som FPÖ i Österrike, Vlaams Belang i Belgien, Chega i Portugal och vänsterrepublikanska Sinn Féin i Irland.

Fakta: Största partierna i EU

Här är de enskilda partier som fick flest mandat i EU-valet 2019 (med partigrupp inom parentes):

29 mandat: CDU/CSU, Tyskland (konservativa EPP) och Brexitpartiet, Storbritannien (grupplösa)

28: Lega, Italien (EU-fientligt konservativa ID)

26: PIS/SP, Polen (EU-skeptiskt konservativa ECR)

22: Nationell samling, Frankrike (ID)

21: LREM, Frankrike (liberala RE) och Bündnis-90/Grüne, Tyskland (miljöpartistiska Gr/EFA)

20: PSOE, Spanien (socialdemokratiska S&D)

Fotnot: Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020, varpå övriga länder fick dela på ytterligare 27 mandat, bland annat vardera ett till Lega, PIS, Nationell samling, LREM och PSOE.

Eftersom ledamöterna fritt kan byta partier och partigrupper har förhållandet sedan dess ändrats. CDU/CSU har fortsatt 29, medan exempelvis Lega och Nationell samling har krympt till 22 respektive 18 mandat.

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons