Ytterhögern växer i Europa och EU-parlamentet. Men kommer partierna kunna enas och bilda ett slagkraftigt alternativ? Det kommer nog att ske en ny diskussion om exakt hur de ska gruppera sig, säger EU-kännaren Sofie Blombäck vid Mittuniversitetet.
Emmanuel Macron har redan utlyst nyval för det franska parlamentet och i Tyskland begrundar förbundskansler Olaf Scholz vad som ser ut att bli ett dåligt resultat för sitt SPD. Men trots att ytterhögern enligt prognoser går fram i många länder är helgens val inte en given seger för dem.
Bollen ligger hos de konservativa i EPP och vilket håll de vänder sig åt för att samarbeta, konstaterar Valentin Kreilinger, statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).
— I det stora höll mitten sina positioner, och det är osäkert hur mycket extremhögern kan förvandla politiken. Åt vilket håll går EPP, frågar han sig.
Statsvetaren Sofie Blombäck är inne på samma spår.
— Det kanske finns en möjlighet för EPP att bilda majoriteter högerut i stället för i mitten, säger hon.
Eftersom Europaparlamentet i stor utsträckning bygger på stora, breda kompromisser, har grupperna till mitten och vänster fördelen att de är mer samspelta.
— Grupperna på ytterhögern har aldrig egentligen behövt eller velat samarbeta, därför att de ändå inte har släppts in till makten, och därför har de en väldigt liten grad av intern sammanhållning, historiskt sett, säger Blombäck.
— Men nu kanske det för första gången finns en möjlighet för dem att få en påverkan på politiken, om de klarar av att organisera sig. Och då ökar ju incitamenten för att göra det.
Oavsett politisk framtid i parlamentet ser Valentin Kreilinger en annan effekt av valet.
— Tyskland och Frankrike kan inte längre själva bestämma hur Europas framtid ser ut, säger han.
Det minskade tysk-franska inflytandet handlar inte bara om hur många platser i parlamentet de traditionella regeringspartierna fick. Det kommer att synas i hur de kan påverka andra länder, säger Kreilinger.
— Varför ska man lyssna på dem när de har problem på hemmaplan? Framförallt kommer (Italiens) Meloni och (Polens) Tusk vilja ha mycket mer att säga till om, säger han.
De stora förändringarna efter helgens val kommer på sikt att märkas på minskat internationellt inflytande, högre murar för migranter och minskat fokus på klimatet, säger Valentin Kreilinger.
— Resultatet är ett svar på frågan om EU kan bli en större spelare i en allt mer spänd värld. Och svaret blev att de som vill försvaga EU gjorde stora framsteg.
