I kulisserna har Ryssland och USA avgörande roller när insatserna nu snabbt tickar uppåt mellan Israel och Hizbollah i Libanon. Risken är väldigt stor att det eskalerar, säger överstelöjtnant Anders Ekholm vid Försvarshögskolan. Jag tror inte att de kommer lägga band på sig så länge till.
Eldväxlingarna över gränsen Israel–Libanon är hittills på en lägre våldsnivå än i Gazaremsan, men alltfler tecken kommer på att ett storkrig kan stå för dörren.
— Den senaste jätteurladdningen var 2006, säger Ekholm om relationen mellan Israel och den libanesiska milisen.
— Den blev ju så kraftfull, alltså hela södra Beirut var bara grus.
Sedan dess har det korta men intensiva kriget varit ett avskräckande exempel, något ingen vill se igen. Men nu är insatserna åter på bristningsgränsen.
Israel har en högerextrem säkerhetsminister, Itamar Ben-Gvir, som har svårt att förklara varför landets nordligaste delar är obeboeliga på grund av raketregn. Och Hizbollah har med Irans hjälp byggt upp en oerhörd militär förmåga.
— Militärt är Hizbollah världens starkaste substatliga aktör. Många gånger starkare än Hamas, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet.
— De har en arsenal på uppemot 170 000 raketer.
Det bådar inte gott för Israel.
— Om Israel har svårt att besegra Hamas i Gaza, vilket man har efter åtta månaders krig, så är det svårt att se hur det skulle kunna vara enkelt eller snabbt mot Hizbollah, säger Persson.
Ekholm beskriver Israels luftvärnssystem som "det bästa som finns i världen". Men:
— Alla system har ju en bortre gräns. Hur mycket de klarar av. Då handlar det bara om att skjuta tillräckligt mycket för att komma igenom, åtminstone en del.
Därmed landar frågan i vad de olika sidorna vill – vilket är väldigt svårt att avgöra utifrån. Vad gäller Israel, men i ännu högre grad Hizbollah.
— Det går inte att se in i militanta islamistgrupper. De är som svarta boxar. Vi har ingen aning om hur beslutsprocessen ser ut, säger Persson.
Men han betonar också att detta handlar om global makt på högsta nivå, med scenariot att Donald Trump kan återkomma som USA:s ledare i höst.
— Jag har svårt att se att han skulle sanktionera ett långt krig i Libanon om han skulle bli president. Det kan vara så att Israel vill ha det här gjort innan det eventuellt blir ett skifte i Vita huset.
En annan aktör är Ryssland, där ledningen antas vara nöjd med att världen är upptagen med Mellanöstern.
— Putin är den stora, stora vinnaren geopolitiskt av kriget i Gaza, säger Persson.
— Och det är möjligt att han vill fortsätta vinna med ett krig i Libanon. Som gör att Ukraina kommer i skymundan.
Några av de senaste tecknen på ökade spänningar mellan Israel och libanesiska Hizbollah:
* "Krigshökar" i Israels regering stärktes när oppositionsledaren Benny Gantz hoppade av samstyret.
* Israel dödade den inom Hizbollah högt uppsatte Talib Abdallah i södra Libanon, vilket fick milisen att svara med hundratals raketer över gränsen.
* Israels militär meddelar att en färdig plan nu finns för en storskalig militäroffensiv inne i Libanon.
