Extremhögern röner framgångar i Tyskland, men det är en annan ytterkantskraft som kan få verkligt inflytande. Vänsterutbrytaren Sahra Wagenknecht har klättrat i opinionen med en politik som i stora drag överensstämmer med den som förs längst ut till höger.
Wagenknecht har i flera årtionden varit en kontroversiell röst inom den tyska vänstern, inte sällan i interna konflikter. När en grupp kollegor i vänsterpartiet Die Linke förra året fick nog av och försökte få henne utsparkad så valde 55-åringen att självmant gå ur partiet och starta ett nytt som hon döpte efter sig själv: Sahra Wagenknecht-alliansen (BSW).
Partiet vänder sig mot vad Wagenknecht kallar en hycklande "livsstilsvänster" och kör istället hårt med invandringsmotstånd och klimatskepsis. Det brukar annars bara gå att hitta hos ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD).
— Vi finns till för alla som har tappat hoppet om demokratin, sade hon när hennes parti fick sina första mandat i EU-valet i juni.
I delstatsval i östtyska Sachsen och Thüringen förra helgen blev BSW tredje största parti, vilket skedde delvis i skuggan av extremiststämplade AFD:s än större framgångar. Vid en presskonferens under valnatten var det Sahra Wagenknecht som gjorde ett stridsrop:
— Vi har blivit en maktfaktor i Tyskland!
Av principiella och historiska skäl vägrar de andra partierna att ha något samröre med ytterhögern. I praktiken innebär det att den som vill bilda delstatsregering efter valen sannolikt behöver BSW:s stöd.
Om partiet ska vara stöd kräver partiledare Wagenknecht att en sådan delstatsregering blåser till strid mot regeringen i Berlin i landets stora frågor, bland annat om Ukrainakriget.
Och när det gäller den och andra stora frågor – som inrikespolitik, klimat och sociala frågor – så överlappar BSW:s och AFD:s partiprogram i "anmärkningsvärt" hög grad varandra, enligt en studie från forskningsinstitutet DIW.
— När AFD säger att himlen är blå så kommer BSW inte att hävda att den är grön, sade Sahra Wagenknecht till Frankfurter Allgemeine Zeitung härom veckan.
Hennes parti är, liksom AFD, emot Tysklands stöd till Ukraina och anser att landet ska försöka förhandla med invasionsmakten. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte förbundsdagen i Berlin i juni så bojkottade båda partierna demonstrativt hans tal.
Bägge partierna anser att alldeles för många människor söker asyl i Tyskland. Wagenknecht kopplar det för sin del direkt till löften om ett generöst välfärdssystem. Där ytterhögern i regel har en etnonationalistisk utgångspunkt vill hon beskriva sig själv som pragmatiskt "vänsterkonservativ".
— Ju starkare välfärdsstaten är, desto större känsla av tillhörighet måste det finnas, säger hon till Politico.
Sahra Wagenknecht föddes i juli 1969 i Jena, i dåvarande Östtyskland, med en tysk mamma och en iransk far.
Hon gick med i det östtyska kommunistpartiet vid 19 års ålder, bara något år före Berlinmurens fall. I det enade Tyskland var hon under 1990-talet medlem av kommuniststyrets arvtagarparti PDS och ett ansikte utåt för en falang som höll fast vid kommunismen och kritiserade tysk integration med västvärlden och Nato.
PDS gick 2007 upp i det breda vänsterpartiet Die Linke och Wagenknecht var under en tid dess gruppledare i förbundsdagen. 2014 gifte sig Wagenknecht med den tidigare Die Linke-ledaren Oskar Lafontaine, som också varit ledare för socialdemokratiska SPD och tysk finansminister.
Släppte 2021 boken "Die selbstgerechten" (De självrättfärdiga), där hon gick till angrepp mot arroganta "vänsterliberaler". Hennes radikala hållning och syn på miljö- och invandringspolitik orsakade stor konflikt i Die Linke och hon lämnade partiet 2023. Då grundade hon det egna partiet BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht) och fick med sig fler avhoppare.
BSW fick drygt 6 procent av rösterna i det tyska EU-valet.