I USA röstar väljarna inte direkt på en presidentkandidat – utan på elektorer som utser presidenten. Systemet gör att valet i praktiken avgörs i några få så kallade vågmästarstater, bland dem Pennsylvania, Georgia och Michigan. Så här fungerar det.
En slags ombud som väljare i varje delstat röstar på i presidentvalet. Elektorerna utses av respektive delstatsparti och kan, enligt grundlagen, inte vara kongressledamöter eller federala tjänstemän.
MISSA INTE: När är USA-valet 2024? Datum och kandidater
När USA:s grundlag formulerades 1787 fanns oro för att storstäder och tätbefolkade områden skulle få för stor makt. För att garantera inflytande från mindre och glest bebodda delstater skapades elektorssystemet.
Kritiker av systemet hävdar att det är odemokratiskt då den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
En delstat har lika många elektorer som företrädare i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), en summa som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. Dessutom har huvudstadsområdet DC tre elektorer. Totalt finns 538 elektorer, för seger krävs 270.
I nästan alla delstater får valsegraren alla elektorer. Undantagen är Nebraska och Maine som har ett slags proportionerlig fördelning.
På de flesta platser går resultatet att förutse. Liberala Kalifornien röstar i princip alltid demokratiskt blått medan många delstater i inlandet och södern röstar republikanskt rött. Men på några platser står det och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet, det är de som avgör presidentvalet och det är här kandidaterna kampanjar allra mest.
LÄS MER: Vem vinner USA-valet 2024?
Men är vågmästarstaterna, på engelska kallade swing states, alltid desamma? Nyheter24 frågade Jacob Gunderson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Inte alltid, men de tenderar att ändras långsamt. Till exempel brukade Ohio vara en vågmästarstat under Obama-åren, men både Ohio och Florida har blivit mer republikanska sedan dess. På samma sätt har Arizona och Georgia blivit mer splittrade under de senaste valen än vad de tidigare varit.
Pennsylvania (19 elektorer), Georgia (16), North Carolina (16), Michigan (15), Arizona (11), Wisconsin (10), Nevada (6). Samt ett valdistrikt i Nebraska (1).
Om man räknar bort vågmästarstaterna har Republikanernas Donald Trump ett förhållandevis säkert stöd av 219 elektorer, Demokraternas Kamala Harris har sannolikt stöd av 225 elektorer.
Det sammanlagda antalet elektorer i vågmästarstaterna är 94. Det finns olika sätt för Trump respektive Harris att nå de 270 som krävs för seger. Den vanligaste går via "rostbältet" – Pennsylvania, Michigan och Wisconsin – i kombination med någon av vågmästarna i Södern.
Det är den största vågmästarstaten, något av ett måste för den som vill flytta in i Vita huset. Och de senaste valen här har varit mycket jämna.
– Delstaten har 19 elektorsröster, så att vinna i Pennsylvania skulle ge en kandidat mer potentiella vägar, eller kombinationer av stater, för att nå 270 röster. Utan Pennsylvania måste en kandidat vinna majoriteten av de andra vågmästarstaterna för att vinna valet, säger Jacob Gunderson till Nyheter24.
MISSA INTE: Vad händer om USA:s presidentkandidat dör?
