Nyheter24
Annons

Georgisk utredning av ifrågasatta valet

Publicerad: 30 okt. 2024, kl. 10:22
Demonstranter framför parlamentet i Tbilisi i måndags kväll. Foto: Zurab Tsertsvadze/AP/TT

Georgiens åklagarmyndighet startar en formell utredning av misstänkta oegentligheter i samband med helgens ifrågasatta val.

Av ett besked på myndighetens hemsida framgår att president Salomé Zourabichvili – som utropat att resultatet är ogiltigt och att landet har blivit utsatt för en rysk påverkansoperation – kommer att höras för att hon ska lägga fram bevis. Detta uppges ske på torsdag denna vecka.

Enligt det valresultat som tillkännagavs i helgen vann det sittande regeringspartiet Georgisk dröm valet med nästan 54 procent av rösterna. Såväl opposition som observatörer och utländska regeringar har ifrågasatt resultatet och pekat på olika former av påtryckningar och misstänkt fusk före och under valet.

Georgiens ledande observatörsgrupper har gemensamt pekat på ett storskaligt och raffinerat fusk och sagt att så många som 15 procent av rösterna kan vara ogiltiga.

Georgiens valmyndighet, som också har anklagats för delaktighet i fusk, sade sig på tisdagen inleda ett slags stickprover där lagda röster ska kontrollräknas i slumpmässigt utvalda vallokaler i varje valkrets.

Georgisk dröm har under de senaste åren anammat en mer försonande ton gentemot den stora grannen Ryssland och infört lagar i stil med ryska lagar som kringskär civilsamhälle och tystar motståndsröster. Ryssland har i praktiken ockuperat ungefär en femtedel av Georgien sedan ett sexdagarskrig år 2008.

De två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i Georgien står i praktiken under rysk kontroll.
De två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i Georgien står i praktiken under rysk kontroll.

Fakta: Hinder på EU-väg

Georgiens regering, ledd av partiet Georgisk dröm, införde i juni en så kallad agentlagstiftning trots omfattande folkliga protester mot den.

Lagen innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden. Den väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige. Lagtexten har av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.

Georgien har sedan tidigare inskrivet i grundlagen att landets styre ska verka för ett EU-medlemskap. I december förra året fick landet formell status som kandidatland för ett medlemskap – men när agentlagen röstades igenom meddelade EU-ländernas ledare att det i praktiken innebar ett stopp för medlemsprocessen.

I samband med det krävde EU-toppmötet också att hot och våld mot oppositionella, journalister och representanter för civilsamhället skulle upphöra.

De få opinionsmätningar som har gjorts har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning vill gå med i EU.

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons