Onsdag 19 Mars 2025
Vladimir Putin har formellt sänkt tröskeln för när Ryssland ska kunna använda kärnvapen – i ett läge där Ukraina börjar skjuta amerikanska robotar längre in i landet. Det kan skapa nya trovärdighetsproblem för Kreml.
Styret i Ryssland har under det brinnande krigets gång återkommande skramlat med kärnvapenarsenalen som en varning till västländer och Ukraina.
I landets nya doktrin skapas något större ramar för när massförstörelsevapnen ska kunna användas. Om ett land som inte har kärnvapen anfaller Ryssland med stöd av en kärnvapenmakt så ska Ryssland till exempel betrakta det som ett anfall av bägge dessa parter.
— Det är ett försök att öka trovärdigheten i Rysslands kärnvapenhot, som syftar till att skapa rädsla i väst och begränsa stödet till Ukraina, säger Kristina Melin, som är analytiker med fokus på Ryssland och kärnvapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— Det kan också ses som en inlaga i den diskussion som pågått i väst om huruvida Ukraina ska få använda vapen som levererats från västländerna för att bekämpa mål längre in i Ryssland.
USA:s president Joe Biden lär härom dagen ha gett Ukraina klartecken att använda avancerade amerikanska vapen mot mål längre in i Ryssland.
Dekretet med president Putins underskrift presenterades på tisdagen – bara några timmar innan det kom rapporter om att Ukraina för första gången hade skjutit amerikanska Atacms-långdistansrobotar in i Ryssland.
Vid en pressträff meddelade Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov att den nya doktrinen träder i kraft vid en lämplig tidpunkt.
— Det var nödvändigt att anpassa våra riktlinjer till den nuvarande situationen, sade Peskov.
Men doktrinen kan också få motsatt effekt, enligt Kristina Melin. Hon läser att Ryssland ska använda sig av kärnvapenarsenalens avskräckningseffekt i alltfler syften. Bland annat ska den riktas mot utvidgningen av allianser i Rysslands närområde – och Belarus dras in under det ryska paraplyet.
— Det framstår som att Ryssland i större utsträckning än tidigare måste förlita sig på sina kärnvapen. Avskräckningen riktas mot områden långt ifrån dess huvuduppgift. Det i sig skapar ett trovärdighetsproblem, säger Melin.
Doktrinen är, som ett offentligt dokument, del av Rysslands avskräckningspolitik, poängterar FOI-analytikern. Ett beslut om att faktiskt använda dem ligger till syvende och sist hos Vladimir Putin, och i hans riskkalkyl.
Här är några av de största ändringarna i Rysslands kärnvapendoktrin, som sedan tidigare gör gällande att den ryska avskräckningsförmågan används enbart i defensivt syfte.
— Anfall mot Ryssland med konventionella vapen ska framöver också kunna motivera ett ryskt motanfall med kärnvapen, men det är inte en uttrycklig skyldighet.
— Om en stat som inte är en kärnvapenmakt anfaller Ryssland med stöd av en kärnvapenmakt så kommer det att betraktas som ett anfall av bägge parter eller hela den allians som de tillhör.
— Ryssland betraktar numera allierade Belarus som del av den ryska kärnvapenavskräckningen. Ryssland rapporteras sedan tidigare ha placerat ryska kärnvapen där.
— Internationella nedrustningsavtal och andra åtaganden har strukits ur dokumentet eller tonats ned. Ryssland har lämnat eller klivit tillbaka från flera reglerande rustningsavtal.
— Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen om ett allierat land blir anfallet med kärnvapen.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)