Hon har inte fått igenom sitt omdiskuterade förslag mot övergreppsmaterial mot barn på nätet. Men hon är stolt över EU:s asylpakt och hjälpen till Ukraina. Vi visar att migrationen kan hanteras, säger avgående EU-kommissionären Ylva Johansson.
Få EU-kommissionärer har varit lika mycket i rampljuset de senaste åren som den svenska. Ylva Johansson har haft fem intensiva år av migrationspolitik, kamp mot terror och knarkhandel och övergrepp på nätet.
Framför allt lär hon bli ihågkommen för att ha fått ihop EU:s asyl- och migrationspakt, efter åratal av oenighet mellan medlemsländerna. Att den kritiseras från den ständigt flyktingfientliga ytterhögern oroas hon inte över. Snarare ser hon den som motmedlet mot ytterpartiernas tillväxt.
— Det här kommer i långa loppet att ta bort syret från ytterhögern. De har närts av att vi har misslyckats med att hantera migrationen. Nu visar vi att det går, särskilt om man arbetar tillsammans, säger Johansson på en pressträff med TT och andra europeiska nyhetsbyråer i Bryssel.
När hon sammanfattar sina EU-år stoltserar hon även om hur gränserna öppnats för flyende från Ukraina och hur Schengenområdet utökats med Kroatien och snart fullt ut också Bulgarien och Rumänien.
Däremot har hon inte lyckats få igenom sitt omdiskuterade förslag för att bekämpa övergreppsmaterial mot barn på nätet. Det så kallade CSAM-direktivet har fått öknamnet "chat control" och anklagas för att innebära en alltför stor övervakning.
Hon hoppas dock att efterträdaren Magnus Brunner från Österrike kan föra saken vidare.
— Det är ganska bråttom, för det pågår en pandemi på nätet när det handlar om allvarligt sexuellt våld mot barn, säger Johansson.
Till Brunner lämnar hon även över ett allt större fokus på kamp mot narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten. Hon tror också att EU behöver vara tuffare när det gäller att godkänna visum från Ryssland. Även om kriget i Ukraina fått antalet ryska visum att minska med 90 procent ges fortfarande över 400 000 visum om året – främst till EU:s stora turistländer.
— Det är ganska många. Det är dags att se över om vi borde ha en ännu striktare inställning, säger Johansson.
Vad hon ska göra härnäst säger hon sig ännu inte ha beslutat. Kanske blir det fotbollsintresset som får råda, säger Johansson, som tidigare varit ordförande i Stockholms Fotbollförbund.
— Jag lämnade fotbollen för tio år sedan och skulle gärna återvända dit – inte som ett jobb, men för att bidra på något sätt.
Ylva Johansson (född 1964) har varit Sveriges EU-kommissionär från 2019 till och med november 2024.
Hon var tidigare socialdemokratisk skolminister 1994–1998, vård- och äldreomsorgsminister 2004–2006 och arbetsmarknadsminister 2014–2019. Sin politiska karriär inledde hon dock som riksdagsledamot för dåvarande VPK 1988–1991.
Johansson var dessutom ordförande i Stockholms Fotbollförbund 2011–2014 och är hedersmedlem i Hammarby fotboll.
I EU-kommissionen tar hennes uppgifter från söndag över av österrikaren Magnus Brunner. Sveriges plats tas av Jessika Roswall (M) som får ansvar för miljö och vattenresiliens.
