Natos mål: Bättre position för Ukraina

När Natoländernas utrikesministrar samlas i Bryssel är Rysslands krig i Ukraina återigen huvudnummer.

En skillnad märks ändå mot tidigare när allt fler nu är tydligt inriktade på att någon form av fredssamtal är att vänta. Det beror inte minst på de löften om ett snart slut på kriget som kommit från USA:s tillträdande president Donald Trump.

— De här mötena är till för att Ukraina – om de väljer att ge sig in i fredssamtal – ska kunna göra det från så stark position som möjligt. Det är vad vi kommer att fokusera på under de närmaste två dagarna: hur vi ska få in mer militär hjälp till Ukraina, hur vi kan koordinera bättre, säger generalsekreterare Mark Rutte på sin presskonferens inför mötet.

Fredsstyrkor?

Rutte ger dock inte några detaljer om vad Nato eller omvärlden skulle kunna göra för att säkra en fred eller vapenvila.

I korridorerna talas om vilken typ av säkerhetsgarantier som kan ges, hur framtida stöttning till Ukraina ska se ut och om Natoländer skulle kunna bidra med fredsbevarande styrkor – kanske tillsammans med soldater från Kina eller Indien.

Ukraina trycker själv ihärdigt på för att få en formell inbjudan till medlemskap i Nato. Dit är det dock ännu långt på grund av motstånd från länder som Ungern och Slovakien, men också Turkiet och USA.

Försiktigt Sverige

De baltiska länderna stöder öppet en inbjudan, medan Sverige ligger lågt.

— Ukraina hör hemma i Nato, men i dagsläget så finns det inte en enighet. Och man måste också leva upp till de krav som ställs, betonar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i Bryssel.

Hon är också försiktig när det gäller att uttala sig om eventuella svenska fredsbevarande soldater på plats.

— Det finns inga sådana planer just nu i Sverige. Vi har ingen fred. Vår enda prioritet just nu är att säkerställa att Ukraina förhandlar vid en eventuell förhandling från en bättre styrkeposition än vad de skulle göra i dag, säger Malmer Stenergard.