Gerry Adams, som tidigare ledde det nordirländska partiet Sinn Féin, kommer att ställas inför rätta i London som ansvarig för tre IRA-attentat i England.
— Äntligen, efter fem årtionden, kommer Adams för första gången att framträda i en engelsk domstol för att korsförhöras av offer för sitt (av oss) hävdade ledarskap under IRA:s terror, säger Matt Jury, vid den advokatbyrå som företräder de tre personer som stämmer Adams i civildomstol.
De tre överlevde attentat i London 1973 respektive 1996, samt i Manchester 1996. Stämningen är symbolisk, de kräver Adams på 1 pund, motsvarande knappt 14 kronor.
Sinn Féin bildades som en politisk gren till det väpnade IRA, som låg bakom blodiga dåd i hela Storbritannien fram till fredsavtalet i Nordirland 1998. Adams har mot sitt nekande ofta utpekats som ledare för den väpnade rörelsen.
Brittiska Högsta domstolen gav tidigare i år de tre rätt att stämma Adams men gav först på måndagen grönt ljus för en civilrättslig rättegång under första halvåret 2026.
Motsättningarna i Nordirland exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt dödades över 3 500 personer och tiotusentals skadades fram till fredsuppgörelsen i det så kallade Långfredagsavtalet 1998.
På ena sidan stod de så kallade nationalisterna eller republikanerna som kämpade för bättre villkor för den katolska befolkningsgruppen och för en nationell irländsk återförening med den självständiga republiken Irland. De mest kända paramilitära grupperna på nationalistsidan var IRA (Irländska republikanska armén) och utbrytarna Provisoriska IRA och Verkliga IRA.
Mellan 1972 och 1998 utförde Provisoriska IRA ett stort antal bombattentat även i England.
På andra sidan fanns lojalisterna eller unionisterna, som tog sitt namn från sin lojalitet med den brittiska kronan och önskan att fortsatt vara en del av den brittiska unionen. På unionistsidan stred främst grupper som UVF (Ulsters frivilligstyrka) och UDA (Ulsters försvarsförbund).
Parallellt satte brittiska myndigheter in 26 000 soldater och 13 000 poliser för att stävja oron.
