Lördag 15 Mars 2025
Donald Trump har för andra gången dragit ut USA ur Parisavtalet. Det leder till större utsläpp och försvårar det internationella samarbetet, bedömer forskaren Katherine Browne vid Stockholm Enviroment Institute. Det gör det mer troligt att andra länder drar sig ur, säger hon.
Under Trumps förra mandatperiod dröjde det innan beskedet att dra sig ur Parisavtalet fattades. Det tar ett år att träda ur avtalet.
— Eftersom han väntade så länge så lämnade inte USA förrän strax innan Trump lämnade posten. Den här gången är USA utdragna om ett år, vilket verksamhetsmässigt innebär rätt stor skillnad, säger Katherine Browne, som bland annat forskar kring global styrning inom klimatpolitiken.
Att USA lämnar det internationella samarbetet kan få andra länder att dra sig ur, befarar hon.
— Det blir svårare för andra länder att övertyga sina befolkningar om att agera mot klimatförändringarna, som kommer att peka på USA och säga att "de gör ju ingenting".
När det gäller utsläppen är det mer oklart vad som sker. USA är världens näst största utsläppare, men det pågår på flera håll en grön omställning. En del av tidigare president Joe Bidens klimatpolitik, jättepaketet IRA, har innehållit satsningar på 300 miljarder dollar på förnybar energi.
— Jag tror att Trump kan försöka att dra tillbaka delar eller hela IRA. Men den är rätt klyftigt designad där många republikanska delstater och distrikt gynnats. Så det finns incitament även för republikaner att behålla lagen, säger Katherine Browne.
Samtidigt har Trump ambitionen att lätta på regleringarna kring olje- och gasutvinning.
— Utsläppen från själva produktionen kommer att öka, och sedan så klart själva konsumtionen, oavsett om det sker i USA eller i länder som importerar amerikanska fossila bränslen. Det bådar inte gott för den amerikanska utsläppskurvan, säger Browne.
Det har funnits farhågor från klimatförespråkare att USA även ska lämna UNFCC, FN-konventionen som trädde i kraft 1994, och som bland annat ordnar de årliga klimatmötena. Men att lämna UNFCC är betydligt krångligare.
— Trump har gjort sin markering till anhängarna. Jag tror inte att han vill dras in i en juridisk strid över något som UNFCC när det är så enkelt att lämna Parisavtalet via dekret. Det är möjligt att han försöker, men jag tror inte att det är högprioriterat, säger Browne.
Så länge USA stannar i konventionen kan landet delta vid klimatmötena.
— Men även om de tekniskt sett är närvarande och har en plats vid bordet, så försvagas USA:s röst av sin ställning och bristande trovärdighet, säger Browne.
Parisavtalet är en internationell överenskommelse om klimatförändringarna, som antogs av 196 länder vid klimatmötet COP21 i Paris 2015.
Målet är att hålla den globala temperaturhöjningen, som främst orsakas av människans förbränning av fossila ämnen, väl under 2,0 grader, helst 1,5 grader, vid århundradets slut. Utsläppen skulle behöva plana ut i år, för att sedan drastiskt minska med 43 procent fram till 2030, för att 1,5-gradersmålet ska vara möjligt.
Var femte år ska länderna lämna in en uppdaterad plan (NDC) på hur man ska få ned utsläppen. Varje plan ska vara mer ambitiös än den föregående, och den första lämnades in 2020.
Parisavtalet innehåller också ett ramverk för att rika länder ska stötta fattiga länder ekonomiskt med omställningen.
Källa: UNFCCC
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
