USA ska bemöta en pågående "invasion" på samma vis som man bemötte IS. När Donald Trump stämplar knarkligorna som terrorister väcker det frågor och farhågor om vilka medel han är beredd att ta till i ett upptrappat krig mot drogerna. Han antyder redan möjligheten att slå till militärt i Mexiko.
— Som överbefälhavare har jag inget större ansvar än att försvara vårt land mot hot och invasioner, och det är precis vad jag kommer att göra, sade USA:s nygamle president Trump i sitt installationstal, där han gjorde klart att utländska narkotikakarteller formellt kommer att stämplas som terrororganisationer.
Under valrörelsen svor Trump att USA under hans ledning kommer att sätta in "alla militära förmågor som krävs" i ett krig mot de mäktiga utländska karteller som för in droger i landet – då han lägger fram det som att de för krig mot USA.
— När jag är president kommer USA arbeta för att besegra kartellerna, precis så som vi sänkte IS och IS-kalifatet.
— Beteckningen (terrorstämplingen) kanske inte ger USA så många fler verktyg, men den banar väg för militärt ingripande, säger Mónica Serrano, professor vid lärosätet El Colegio de México, till The Guardian.
Om det sker kommer det sannolikt att vara i form av riktade drönaranfall snarare än med soldater, bedömer hon. Andra forskare och mediekällor siar om en "mjuk invasion" där USA:s underrättelsetjänster tar täten.
Trump har talat öppet om specialstyrkor, cyberkrigföring och att låta flottan upprätta en havsblockad. Under sin förra mandatperiod lyfte han återkommande möjligheten att bomba drogfabriker i Mexiko, enligt tidigare medarbetare.
Inför maktskiftet talade tidskriften Rolling Stone med en anonym medlem av Trumps stab som sade att frågan de ställer sig är "Hur mycket ska vi invadera Mexiko?"
Inom internationell rätt så lär det behöva motiveras som självförsvar mot ett stort hot mot USA, skriver två profilerade folkrättsjurister på sajten Lawfare. Och om hotet är så stort kan presidenten argumentera för att han inte behöver kongressens godkännande för att slå till på eget bevåg. Det finns ett antal luddigt formulerade lagar som ger den möjligheten, men det är ett stort tolkningsutrymme.
Trumps tidigare justitieminister Bill Barr pläderade häromåret för USA:s rätt att ingripa militärt i Mexiko, i en debattartikel där han skrev att Mexiko inte förmår att göra det och behöver USA för att "bryta sig ur" kartellernas grepp.
När Donald Trump skrev under sitt dekret i Vita huset på måndagen slog han fast: Mexiko kommer inte att gilla detta. Han fick en rak fråga om han kan komma att sätta in specialstyrkor mot karteller i Mexiko.
— Kan hända. Konstigare saker har hänt, löd svaret.
USA:s regering ska stämpla stora narkotikakarteller som antingen Foreign Terrorist Organizations (FTO) eller som Specially Designated Global Terrorists (SDGT). Det är ännu oklart vilka, men de största kartellerna i Mexiko samt MS-13 från El Salvador och Tren de Aragua från Venezuela omnämns.
Kartellerna utgör ett hot mot USA:s invånare, intressen och hela den internationella ordningen på det västra halvklotet, heter det. Som exempel sägs att kartellerna kan samordna sig globalt – även med "antagonistiska utländska regeringar" – samt delta i samhällsomstörtande verksamhet och hybridkrigföring.
Att stödja eller ha samröre med terrorstämplade grupper är olagligt i USA. Medlemmar av sådana grupper kan enklare sparkas ut ur landet och dess tillgångar kan frysas. Även personer som har samröre med de inflytelserika grupperna mot sin vilja kan straffas – vilket tros kunna få konsekvenser för civila eller utsatta migranter i Mexiko.
Donald Trump säger sig även åberopa lagen Alien Enemies Act från år 1798 som gör det möjligt att frihetsberöva personer från land som ligger i krig med eller försöker invadera USA.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.