Lördag 15 Mars 2025
Knappt hann ett skört lugn lägga sig i Gazaremsan innan Israel i stället gick in militärt i Jenin på Västbanken. De officiella skälen till den blodiga offensiven är luddiga, men många ser svaren i maktkamper – i både Israels och palestiniernas ledning.
— Vi har hört hot om att Jenin ska förvandlas till Jabalia (i Gazaremsan), säger en stadsbo till tidningen Haaretz, efter flera dagars israeliska anfall.
— Det är uppenbarligen det Israels regering vill, för att tillfredsställa Smotrich och Ben-Gvir.
En av dessa högerextrema israeliska politiker, Itamar Ben-Gvir, har avgått som säkerhetsminister i protest mot vapenvilan i Gaza. Den andre, finansminister Bezalel Smotrich, har också vädrat starkt missnöje med att Israel lägger ned vapnen. Men sitter ännu kvar.
Politiskt är Smotrich den troligen sista livlinan premiärminister Benjamin Netanyahu har. Om även finansministern hoppar av väntar sannolikt nyval.
Bedömare och källor i israeliska medier ser därför en ny hårdför militär linje på Västbanken som ett slags köttben till den bosättarhöger som vill att Israel annekterar hela det palestinska området.
— Efter Gaza och Libanon har vi i dag börjat lägga om säkerhetsstrategin i Judéen och Samarien (Västbanken), sade Smotrich häromdagen, och beskrev det som en politisk merit för hans fraktion:
— Detta ingår i krigsmålen som tagits upp av regeringen på begäran av (Smotrichs parti) Religiös sionism i fredags.
Han bor själv i den israeliska bosättningen Kedumim, olaglig enligt internationell rätt, några mil söder om Jenin på Västbanken. Extremistiska bosättare är ofta beväpnade och anklagas för egna våldsoffensiver mot palestinier, men Smotrich beskriver dem som ett skydd:
— Detta siktar på att skydda bosättningar och bosättare, liksom säkerheten för hela Israel som bosättningarna agerar säkerhetsbuffert för.
Militäroperationen öppnar samtidigt ett nytt kapitel i den palestinska maktkampen mellan sekulära al-Fatah, som leder det begränsade självstyret på Västbanken, och islamistiska Hamas som haft makten i Gaza.
Jenins gamla flyktingläger är ett fäste för den så kallade Jeninbataljonen, radikala milismän tillhörande bland andra Hamas och Islamiska jihad. I början av december inledde al-Fatahs Palestinska myndighet (PA) en militäraktion mot bataljonen, ett led i att som tidningen The Times of Israel beskriver det "visa USA:s nye president Donald Trump att PA kan upprätthålla ordningen på Västbanken, samtidigt som man vill ta över Gaza från Hamas efter kriget där".
Nu när i stället Israel har tagit över offensiven växer frågetecknen kring om PA lyckats med någonting – förutom att få bära hundhuvudet bland palestinier för att våld och död åter blivit vardag på norra Västbanken.
Jenin är en palestinsk stad på norra Västbanken med cirka 50 000 invånare. Den innehåller en stadsdel med samma namn som formellt är ett flyktingläger. Denna stadsdel är till ytan ungefär lika stor som Gamla stan i Stockholm, har cirka 15 000 invånare, och har blivit känd som ett fäste för islamistiska milismän.
I samband med de senaste våldsyttringarna i Jenin har enligt hjälporganisationer en majoritet av flyktinglägrets invånare drivits på flykt. Minst ett tiotal personer har dödats.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
