En dödlig knivattack mot värnlösa förskolebarn kastar en mörk skugga över tyska valet. Det hårresande dådet i Aschaffenburg – med en psykiskt sjuk gärningsman från Afghanistan – har gjort migrationsfrågan brännhet i valrörelsen.
Tvåårige Yannis stora dröm var att bli polis. I stället släcktes hans liv på brutalast tänkbara vis en onsdag i januari, då en psykiskt sjuk 28-åring knivhögg honom till döds under en förskoleutflykt. Dådet kan komma att spela en avgörande roll i söndagens tyska val.
Talgoxar kvittrar i vårsolen när TT besöker mordplatsen i en park i sydtyska Aschaffenburg en knapp månad senare. I skuggan av de nakna platanträden som reser sig mot himlen ligger hundratals nallebjörnar, blombuketter och små laminerade pappersark med olika texter.
Människor stannar till, torkar ögonen. Melissa, som är ute på barnvagnspromenad med sin son och sin mamma, sätter ord på den känsla som många har.
— Man börjar fundera på om man är så trygg som man trodde att man var. Om man vågar gå ut med sitt eget barn, säger hon.
— Jag jobbar själv på en förskola, man tänker: Det hade kunnat vara våra barn.
En kort bit därifrån har Andrea Lindholz sitt kontor. Hon är ledamot i förbundsdagen för kristdemokratiska CSU, som tillsammans med systerpartiet CDU ser ut att gå mot en klar valseger.
— Varje våldsdåd är hemskt, men när en grupp förskolebarn blir attackerade... Det kryper under huden på en, säger hon.
Det faktum att gärningsmannen var asylsökande från Afghanistan, precis som flera andra gärningsmän i andra våldsdåd i Tyskland den senaste tiden, har fört migrationspolitiken högst upp på dagordningen.
Kristdemokraterna har lagt fram en fempunktsplan för att skärpa reglerna kraftigt, bland annat med permanenta gränskontroller och avvisningar vid gränsen. Huruvida förslagen går att genomföra rättsligt har ifrågasatts, men Andrea Lindholz pekar på nödregler i EU-fördragen.
— Vi vill använda nationella lagar, eftersom vi har ett säkerhetsproblem i Tyskland.
EU:s gemensamma asylpolitik räcker inte till, säger hon.
— Efter att ha jobbat med migrationspolitik i elva år väntar jag fortfarande på den stora europeiska lösningen som ska göra allt bra.
— Då hade vi, inte migranterna själva eller smugglarna, kunnat bestämma vem som kommer till Europa. Vi kan låta barn, kvinnor och personer som behöver skydd komma, och inte storvuxna, ensamresande unga män, som kan armbåga sig fram.
Andrea Lindholz delar kanslerkandidaten Friedrich Merz förhoppning att högernationalistiska AFD, som ligger på omkring 20 procent i mätningarna, kan tryckas tillbaka med ny politik.
— Och oavsett AFD måste vi få till en förändring. Över 60 procent av befolkningen vill inte ha den här politiken längre, och inget land kan på sikt driva en politik som går emot folkviljan.
Hur ser du på att er politik kan drabba personer som kommit till Tyskland för att söka skydd, utan att begå våldsdåd?
— Det handlar först och främst om brottslingar och personer som är ett hot. I andra hand om grupper som inte integrerat sig, som inte har något jobb och inte har lärt sig språket.
På en krok hemma i barnrummet hänger Yannis blå ryggsäck med Paw Patrol-motiv, visar bilder från ett tyskt tv-team som besökt familjen. Leksakerna ligger i en liten hög – däribland en polisbil som var hans favorit, berättar en äldre släkting för Bild.
— När han lekte med polisbilen sade han "polis – jag polis". När hans mamma frågade honom om han ville bli polis, svarade han glatt: "Ja!".
Dådet i Aschaffenburg ägde rum onsdagen den 22 januari, när en psykiskt sjuk 28-åring attackerade en grupp förskolebarn på utflykt.
Tvåårige Yannis blev knivskuren till döds. Även en förbipasserande 41-årig familjefar, som gick emellan för att skydda barnen, dödades, och tre personer skadades svårt.
Gärningsmannen var asylsökande från Afghanistan. Han hade flera gånger gripits av polis för olika brott, och vid minst tre tillfällen tagits omhand av psykiatrin. Vid brottstillfället var han på fri fot, då han inte bedömdes utgöra något hot, och dessutom hade gått med på att frivilligt återvända till sitt hemland.
Attacken har utlöst en häftig debatt om migrationspolitiken i Tyskland. Enligt en mätning beställd av public service-bolaget ARD i januari vill 68 procent av tyskarna ta emot färre flyktingar.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.