Utan stöd står de utelämnade. Men för en viss summa pengar – en del av framtida intäkter – kan Ukraina köpa sig fortsatt beskydd. Efter veckor av förolämpningar och Rysslandsfrieri ska Volodymyr Zelenskyj skriva under ett slags skuldbrev till USA och Donald Trump.
Häromdagen var Zelenskyj en "diktator" som gör ett uselt jobb i Trumps ögon. Nu tar USA:s president emot ukrainaren i Vita huset för att sluta en överenskommelse om den framtida relationen.
Ett avtal uppges ligga klart på bordet, efter många om och men. När Trump tillkännagav Zelenskyjs besök så gjorde han det med en fortsatt avig ton:
— Det är såklart okej för mig om han vill det (komma till Washington). Han skulle vilja skriva under detta tillsammans med mig, och jag förstår honom. Det är ett stort avtal, ett väldigt stort avtal.
USA:s president har profilerat sig som en benhård avtalsmakare, med en taktik som vanligtvis går ut på att inleda med skyhöga krav som överrumplar motparten.
I ett första skede begärde han att Ukraina ger USA rätt till naturresurser till ett värde av motsvarande 5 300 miljarder kronor – långt mer än vad USA har gett Ukraina hittills. Zelenskyj sade tvärt nej till att "sälja ut" Ukraina, särskilt då han inte fick några säkerhetsgarantier i gengäld.
Till sist rapporteras presidenterna ha mötts någonstans på vägen, men Ukraina verkar ha behövt tumma på sitt främsta krav.
Avtalet innehåller inga uttryckliga säkerhetsgarantier, rapporterar bland andra Financial Times efter att ha sett sena utkast.
Länderna ska bilda en gemensam fond som Ukraina ska tillföra hälften av alla framtida intäkter från nyfunna naturresurser.
USA:s åtaganden beskrivs inte i detalj, men som stöd till ett "stabilt" Ukraina och landets ekonomiska utveckling.
Ekonomiska förbindelser är garantier i sig, argumenterade Trumps nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz förra veckan:
— Vad skulle kunna vara bättre för Ukraina än att vara i ekonomiskt partnerskap med USA?
Från ukrainskt håll sägs avtalet bara vara en liten del av en större bild där Ukraina stärker sin position samt relation till USA:s nya regering.
Donald Trumps USA har tvärvänt och började förra veckan knyta an till Ryssland, med antydningar om att Ukraina kan klandras för invasionskriget. Ett möte mellan Trump och Putin har sagts vara nära förestående – men Ukrainas president har i dag fått gå före.
Såväl analytiker som ukrainska och amerikanska politiker liknar Donald Trumps påtryckningar mot ett utsatt Ukraina vid maffiametoder och ser ett offer som tvingas anta erbjudanden om "beskydd" mot betalning.
Ukraina har omkring fem procent av världens kända mineraltillgångar. Före Rysslands storskaliga invasion i februari 2022 stod utvinningen av dessa för drygt 6 procent av landets bnp. Det var då den tionde största järntillverkaren i världen.
Landet är också en stortillverkare av mangan, titan och grafit.
USA rapporteras ha intresserat sig för sällsynta jordartsmetaller, vilket 17 grundämnen klassas som. Av dem finns det i Ukraina fyndigheter av bland annat eftertraktade ämnen som neodymium, erbium, lantan och yttrium.
Men flera experter påpekar att det är svårt att avgöra hur mycket sällsynta jordartsmetaller det finns under ukrainsk mark – och hur mycket av dem som i så fall också kan utvinnas.
Dels ligger de mest mineralrika områdena i landets krigshärjade och till stor del ockuperade delar. Dels lär nysatsningar, med all infrastruktur, ta åtskilliga år att dra igång. Värdet tenderar också att fluktuera kraftigt beroende på hur mycket som bryts.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.