Beskjutning mot ambulanser, volontärer med skottsäkra västar och hundratals vägspärrar som förhindrar det livsviktiga arbetet. Läget på Västbanken liknar alltmer det i Gaza, enligt svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer. Många volontärer tvingas ta sig fram till fots för att bistå med första hjälpen, säger hon.
I skuggan av kriget i Gaza, vapenvilan och utväxlingarna mellan Israel och terrorstämplade Hamas fortsätter våldet från israeliska bosättare att eskalera på det av Israel ockuperade Västbanken. Israels militär ska verka i området i minst ett år till och de över 40 000 människor som fördrivits från flyktinglägren kommer inte att få tillåtelse att återvända, meddelade Israels försvarsminister Israel Katz förra helgen.
Samma dag körde israeliska stridsvagnar, för första gången på över 20 år, in i flyktinglägret Jenin.
För hjälparbetarna på Västbanken innebär eskaleringen livsfarliga utmaningar. Det säger svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer, som nyligen har sett konsekvenserna av det ökade våldet med egna ögon.
— På många sätt liknar förödelsen den vi har sett i delar av Gaza under kriget där, säger Ulrika Modéer.
De runt 900 vägspärrar som Israel har satt upp försvårar arbetet ytterligare för sjukvårdarna, framhäver hon. På Västbanken mötte hon bland annat Yasser på palestinska Röda Halvmånen som blev skjuten i huvudet men överlevde. Han och kollegornas ambulans hade 18 skotthål.
— Sjukvårdarna, som skulle bistå skjutna människor i ambulansen, tvingades vänta i sex timmar innan de, i sin tur, kunde bli upplockade av kollegor som kom med en annan ambulans, berättar Ulrika Modéer.
Sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 har Israels militär och bosättare dödat omkring 1 000 palestinier på Västbanken, enligt lokala hälsomyndigheter, som inte gör skillnad på civila och stridande palestinier.
Över 180 av de som dödats uppges vara barn, rapporterar CNN.
Ulrika Modéer fick från sina kollegor höra om en höggravid kvinna och hennes man som i början av februari sköts i Tulkarem i de nordöstra delarna av Västbanken. Ambulanser skickades dit omedelbart – men stoppades av flera vägspärrar, berättar hon.
— Den här kvinnan och hennes ofödda barn dog innan de ens hann till sjukhuset. När vi var där vårdades hennes man fortfarande med svåra skador.
Det är inte bara civila som drabbas av det dödliga våldet, utan även hjälppersonal och volontärer, betonar Ulrika Modéer.
— De genomför sitt uppdrag med stor risk och har nu till exempel skyddsutrustning, alltså skottsäkra västar och hjälmar. Det här är någonting vi historiskt inte har sett.
Döpt efter läget väster om Jordanfloden. Har en yta på 5 860 kvadratkilometer – motsvarande ungefär tre Vättern. Västbanken är därmed 16 gånger så stort som Gazaremsan.
Ungefär 3 miljoner palestinier bor på Västbanken, men också flera hundratusen israeliska bosättare.
1990-talets Osloavtal delar in Västbanken i tre områden: A, B och C. I A och B, som tillsammans utgör ungefär 40 procent av ytan, har palestinierna visst självbestämmande. I C har Israel kontrollen. Enligt Osloavtalet skulle palestinierna successivt få mer makt och kontroll, även i område C. Men så har det inte blivit, utan Israel har snarare utökat sina domäner, byggt nya bosättningar, vägar och barriärer.
Israels grepp om Västbanken inleddes med att området erövrades under sexdagarskriget 1967. Sedan dess står det under militär ockupation i väntan på ett slutgiltigt fredsavtal. Men det finns också starka högerkrafter i Israel som tycker att landet har rätt till stora delar av eller hela Västbanken.
Det palestinska självstyret på Västbanken leds av det sekulära partiet Fatah.
