Fredag 14 Mars 2025
Europa kan samla tillräckliga medel för att ersätta USA:s svalnande intresse på kontinenten, enligt experter. Den stora utmaningen ligger snarare i att omvandla stödet till militär styrka. Försvarsindustrin går redan på högvarv – men med rätt åtgärder kan vi nå ikapp Ryssland. Det går att accelerera, säger Kjell Engström vid Försvarshögskolan.
Budskapet var tydligt redan i söndags, då europeiska ledare samlades i London efter att USA:s president Donald Trump skällt ut Ukrainas dito Volodymyr Zelenskyj i Vita huset.
På Londonmötet enades man om ett samlat och fortsatt stöd till Ukraina – något som visat sig behövas ännu tidigare än befarat när amerikanska medier under natten till tisdagen rapporterat att USA pausar allt militärt stöd till det krigsdrabbade landet.
Kort därefter föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna ska satsa uppemot 9 000 miljarder kronor på försvaret, genom att öka sina försvarsutgifter med i snitt 1,5 procent av bnp.
Men även om Europa kraftsamlar har USA vissa förmågor som är svåra att ersätta, enligt försvarsekonomen Per Olsson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— Att få loss pengar är en sak, men vad man satsar på är minst lika viktigt. Vi försvarar oss inte i procentsatser.
— Om vi skulle jämföra Europa som helhet med Ryssland och stapla manskap och utrustning bredvid varandra så ser det rätt bra ut för Europa. Det är inte där den stora skillnaden är, säger Olsson.
Problemet är snarare att Ryssland, som enskilt land, kan koordinera sina styrkor bättre än det uppdelade Europa – särskilt om det blir så att USA, som bidragit med underrättelser, kommunikationer och ledningsförmåga, inte längre finns till hands.
Det främsta hotet ligger i om Europa inte längre skulle kunna förlita sig på det avskräckande skydd som USA:s kärnvapenparaply ger.
Men Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, har inte sett något som tyder på att det kan bli aktuellt.
Däremot saknar Europa även konventionella resurser. Försvarsindustrin kämpar redan med de ordrar som finns. Många länder har också svårt att få till personalförsörjningen inom försvaret – en fråga som blivit högaktuell sedan USA:s försvarsminister Pete Hegseth varnat att Europa inte kan ta amerikanska styrkors närvaro "för given".
— Där kommer Europa att behöva skala upp sina förmågor betydligt under de närmaste 5-10 åren, säger Kjell Engelbrekt.
Under den perioden kommer dock även Ryssland att hinna återuppbygga det som förlorats i Ukraina.
Men ett enat Europa, som sammantaget har en flerfaldigt större bnp än Ryssland, bör kunna hålla jämn takt och enligt Engelbrekt lösa problemet "under de närmaste åren". Det förutsätter dock statliga garantier för att industrier ska kunna skala upp verksamheten snabbare, säger han.
— Det är sådant som kan ske under krigstid. Det är klart att det även kan ske under en sådan typ av gråzonsperiod som vi befinner oss i nu, där det finns ett allvarligt hot även om vi inte befinner oss i krig.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer lyfte efter toppmötet i London fyra avgörande punkter i de fortsatta försöken att nå en fred i Ukraina:
Fortsatt militärt stöd till Ukraina så länge kriget pågår, och ytterligare press på rysk ekonomi.
En fred måste inbegripa Ukrainas suveränitet och säkerhet, och Ukraina måste ingå i eventuella fredsförhandlingar.
Vid en eventuell fred så enas de europeiska ledarna om målet att förhindra alla framtida försök från Ryssland att åter invadera Ukraina.
En "koalition av villiga" länder ska skapas för att garantera fred i Ukraina.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
