Därför är Erdogans senaste drag "nytt och oroande"

White, som är professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, understryker att mycket är oklart efter gripandet i veckan av Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu.

— Kanske testar han bara vattnen, säger hon, syftande på president Recep Tayyip Erdogan.

— "Om jag låser in Imamoglu, vad händer då?"

54-årige Imamoglu styr alltså Turkiets största stad och ekonomiska nav, och väntas i helgen bli vald till det stora oppositionspartiet CHP:s presidentkandidat.

Mot kurderna

Nästa presidentval ska inte hållas förrän 2028. Men kanske vill Erdogan få undan hotet i god tid, resonerar White.

— Att krossa detta nu i stället för närmare valet. Om Imamoglu hade korats till presidentkandidat och sedan fängslats, så hade det kunnat bli värre.

Den nu 71-årige Erdogans styre har under drygt 20 år blivit alltmer auktoritärt. Men hårdhandskarna har i första hand riktats mot kurderna och deras strävan efter mer självbestämmande i östra Turkiet.

— Så fort deras partier vunnit ett val, säg borgmästare, så kommer regeringen och plockar bort dem och ersätter med eget folk, förklarar Jenny White.

Steg mot autokrati

CHP är något annat. Det är partiet som till stor del skapat det moderna Turkiet, och var statsbärande under stora delar av 1900-talet.

— Det är Turkiets äldsta parti, grundat av (landsfadern) Kemal Atatürk, säger White.

Hon beskriver de närmaste dagarna som potentiellt avgörande. CHP:s val av presidentkandidat ska äga rum på en kongress på söndag.

— Om de på något sätt stoppar CHP:s kongress, eller tar över partiet med någon som de kuppar in, så vore det ett väldigt, väldigt stort steg mot fullskalig autokrati.

— Eftersom om du i praktiken tar över oppositionen – då har de val du håller ingen betydelse längre.