Söndag 23 Mars 2025
Omoraliska och grundlösa. Så beskriver Istanbuls gripne borgmästare Ekrem Imamoglu de anklagelser som riktats mot honom. Samtidigt rapporteras om nya sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.
Ekrem Imamoglu förhördes på lördagen i en domstol i Istanbul och fick enligt ett uttalande i fem timmar svara på frågor om att ha "hjälpt en terrororganisation".
Utanför domstolen i stadsdelen Caglayan samlades över tusen anhängare för att visa sitt stöd. Demonstrationen inleddes lugnt, men när allt fler demonstranter anslöt använde polisen pepparsprej mot dem.
Bilder från platsen visar hur polisen också använder vattenkanoner och tårgas mot demonstranterna som svarar med att skjuta iväg fyrverkeripjäser.
I sitt uttalande, släppt via Istanbuls stadshus, säger Imamoglu att "de som står bakom den här rättsprocessen kommer att hållas ansvariga inför såväl den gudomliga som världsliga domstolen".
Lördagens protester följer efter tre dagars massiva demonstrationer med hundratusentals deltagare som har skakat Turkiet efter gripandet av Imamoglu i onsdags – det trots att myndigheterna utfärdat ett demonstrationsförbud som på lördagen förlängdes.
Då meddelades också att polisen skulle gripa alla som misstänktes åka till Istanbul, Ankara eller hamnstaden Izmir för att delta i protesterna.
I samband med fredagens regimkritiska demonstrationer grep turkisk polis 343 personer, enligt inrikesminister Ali Yerlikaya på X.
President Recep Tayyip Erdogan varnade på lördagen Imamoglu och hans anhängare för att styret inte längre kommer att tolerera "gatans terror".
— I fyra dagar har de gjort allt för att störa den allmänna ordningen och splittra landet, sade Erdogan i ett tal.
Strax efter midnatt på lördagen upplöstes demonstrationerna i Istanbul efter att polis, med hjälp av tårgas, tvingat bort folkmassan. Många greps, enligt nyhetsbyrån AFP:s journalister på plats, men inga officiella siffror finns ännu.
Imamoglu tillhör det gamla maktpartiet, oppositionspartiet CHP, och har pekats ut som Erdogans värsta rival inför nästa presidentval.
Under söndagen ska CHP hålla primärval för att utse en presidentkandidat, och Imamoglu tros vinna. Partiet har öppnat valet för alla turkiska medborgare, inte bara partimedlemmar, med förhoppningen att få ett än större stöd för den gripna borgmästaren.
Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.
2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.
Källor: UI med flera
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)