Nyheter24
Annons

Borgmästare stängs av: "Visar hur stort hot han är"

Publicerad: 23 mars 2025, kl. 01:52
Uppdaterad: 23 mars 2025, kl. 16:34
En banderoll med Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglus bild på under en protest i torsdags. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

Istanbuls borgmästare, oppositionspolitikern Ekrem Imamoglu, stängs av. Beskedet kommer efter att Imamoglu fängslats i väntan på en rättegång. Det visar hur stort hot Imamoglu är mot president Erdogan, säger Turkietkännaren Jenny White.

Turkiet har skakats av massiva demonstrationer sedan den populäre borgmästaren Imamoglu greps i en gryningsrazzia i sin bostad i onsdags, anklagad för korruptionsbrott och för att ha stöttat en terrorrörelse.

Under söndagen beslutade en domstol att han ska åtalas och fängslas i väntan på en rättegång, och politikern har förts till Silivrifängelset utanför Istanbul.

Och bara timmar senare meddelade inrikesdepartementet att han stängs av som borgmästare i Turkiets största stad. Samtidigt stängs två av hans partikolleger, båda borgmästare i distrikt i mångmiljonstaden, också av.

"Den pågående juridiska processen är inte en juridisk process. Det är en summarisk avrättning", skrev Imamoglu på X någon timme innan beskedet om avstängningen kom.

Då hade han redan på samma plattform skrivit:

Annons

"Jag kommer inte att böja mig".

En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen .
En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen .

Inte förvånad

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är inte direkt förvånad över nyheten om att Ekrem Imamoglu stängs av som Istanbuls borgmästare.

— Det regeringen gör är att de sätter in sitt eget folk som borgmästare. Så har de gjort i flera år med kurdiska borgmästare, säger hon.

Annons

Opinionsundersökningar visar att Imamoglu skulle besegra president Recep Tayyip Erdogan i nästa val och gripandet har kritiserats som iscensatt för att få bort honom inför valet. Regeringsföreträdare förnekar att så är fallet och uppger att domstolsväsendet agerar självständigt.

Det har inte stoppat hundratusentals från att gå ut på gatorna för stora protester – det trots att myndigheterna har utfärdat demonstrationsförbud.

Protester i Istanbul under lördagen.
Protester i Istanbul under lördagen.

Val om presidentkandidat

Under söndagen håller Imamoglus parti CHP primärval för att utse en presidentkandidat, en omröstning som Imamoglu spås vinna.

Annons

CHP:s tidigare partiledare Kemal Kilicdaroglu, som förlorade valet mot Erdogan 2023, sade till turkiska medier när han lade sin röst att:

— Vi måste kämpa för demokratin överallt, i varje vrå, till vilket pris som helst.

Partiet har öppnat valet för alla turkiska medborgare, inte bara partimedlemmar, med förhoppningen att få ett än större stöd för den gripna borgmästaren. Resultatet av omröstningen väntas under sen söndag.

— Jag är rätt övertygad om att de flesta kommer att rösta på Imamoglu. Det skapar en konstig situation när en person som sitter fängslad sannolikt kommer att bli vald som presidentkandidat, säger Jenny White.

.

Fakta: Turkiet och dess politik

Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.

CHP, i dag det största oppositionspartiet, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.

Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.

2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.

Källor: UI med flera

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons