Tisdag 25 Mars 2025
När det turkiska oppositionspartiet CHP höll interna val om sin kommande presidentkandidat röstade tio gånger så många människor som partiet har medlemmar. De allra flesta stödröstade på Istanbuls nu fängslade borgmästare Ekrem Imamoglu.
Ekrem Imamoglu blir oppositionens man i Turkiets nästa presidentval.
Hans parti CHP:s ledare Özgür Özel säger enligt tyska DPA att runt 95 procent av partiets drygt 1,7 miljoner medlemmar röstat på den fängslade borgmästaren i partiets val om sin kandidat i nästa presidentval – och president Recep Tayyip Erdogans utmanare.
CHP öppnade dörrarna så att alla röstberättigade i landet fick lägga sina röster, oavsett om de var medlemmar i partiet eller inte. Över 13 miljoner icke-medlemmar – mer än sju gånger fler än totala antalet partimedlemmar – tog chansen.
Och enligt Özgür Özel valde då nästan samtliga av de röstande att ställa sig bakom Imamoglu.
De protester som präglat Turkiet sedan Imamoglu i onsdags greps ser därmed inte ut att ha skrämt bort väljarna.
— Vi har kommit för att stödja vår borgmästare, säger Kadriye Sevim i Istanbul till nyhetsbyrån AFP.
Hennes granne, 29-åriga Ferhat, fyller i:
— Varje gång det dyker upp en stark motståndare (till Erdogan) fängslas de alltid. Vi lever i en diktatur just nu, det bara kallas politik.
Efter att resultatet presenterats hälsade Imamoglus konto på X till Erdogan: "Det räcker nu".
De 5 600 vallokalerna skulle ha stängt klockan 17 lokal tid, men höll öppet ytterligare 3,5 timmar för att alla som ville skulle få säga sitt. CHP kan enligt DPA skilja på rösterna från medlemmar och icke-medlemmar genom att låta dem lägga röstsedlarna i olika valurnor.
Det var i onsdags som populäre Ekrem Imamoglu greps i en gryningsrazzia. Han anklagas av myndigheterna för att bland annat stödja en terrororganisation och för korruption, vilket han själv avvisar.
Trots att president Erdogan utfärdat demonstrationsförbud har protester med hundratusentals deltagare skakat landet sedan Ekrem Imamoglu greps.
Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.
2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.
Källor: UI med flera
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)