Nyheter24
Annons

Nya protester till stöd för gripne borgmästaren

Publicerad: 23 mars 2025, kl. 15:02
Uppdaterad: 23 mars 2025, kl. 21:26
Kravallutrustad polis använder pepparsprej mot demonstranter i Istanbul på söndagskvällen. Foto: Francisco Seco/AP/TT

Istanbuls borgmästare, oppositionspolitikern Ekrem Imamoglu, stängs av. Beskedet kommer efter att Imamoglu fängslats. Det visar hur stort hot Imamoglu är mot president Erdogan, säger Turkietkännaren Jenny White.

Nya stora demonstrationer präglar centrala Istanbul under söndagskvällen.

Trots att myndigheterna stängt broar och gator för att hindra demonstranter att ta sig till protesterna har tusentals samlats vid stadshuset, och där mötts av kravallutrustad polis.

De nya demonstrationerna hålls sedan en domstol beslutat att den populäre borgmästaren Imamoglu ska åtalas och fängslas i väntan på rättegång.

Bara timmar efter det beskedet meddelade inrikesdepartementet att Imamoglu stängs av från borgmästarämbetet i Turkiets största stad.

"Jag kommer inte att böja mig", hade Imamoglu då skrivit på X.

Annons
En banderoll med Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglus bild på under en protest i torsdags.
En banderoll med Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglus bild på under en protest i torsdags.

Inte förvånad

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är inte direkt förvånad över nyheten om att Ekrem Imamoglu stängs av som borgmästare.

— Det regeringen gör är att de sätter in sitt eget folk som borgmästare. Så har de gjort i flera år med kurdiska borgmästare, säger hon.

Opinionsundersökningar visar att Imamoglu skulle besegra president Recep Tayyip Erdogan i nästa val, och gripandet har kritiserats som iscensatt för att få bort honom inför valet. Regeringsföreträdare förnekar att så är fallet och uppger att domstolsväsendet agerar självständigt.

Annons

Det har inte stoppat hundratusentals från att gå ut på gatorna i stora protester – trots att myndigheterna har utfärdat demonstrationsförbud. Söndagens protester kommer efter fyra dagars liknande scener i Istanbul och på flera andra platser i Turkiet.

För att stävja protesterna har myndigheterna bett plattformen X att stänga över 700 konton. Det uppger plattformen som säger att man inte gått önskemålet till mötes. Under lördagen uppgav dock Politico att "flera personers" konton i Turkiet stängts.

En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen .
En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen .

Val om presidentkandidat

Under söndagen höll Imamoglus parti CHP primärval för att utse en presidentkandidat, en omröstning som Imamoglu spås vinna.

Trots att partiet bara har runt 1,8 miljoner medlemmar uppges 15 miljoner personer ha röstat, enligt CHP "i solidaritet" med Imamoglu.

Partiet hade öppnat valet för alla turkiska medborgare, inte bara partimedlemmar, med förhoppningen att få ett än större stöd för den gripna borgmästaren.

— Jag är rätt övertygad om att de flesta kommer att rösta på Imamoglu. Det skapar en konstig situation när en person som sitter fängslad sannolikt kommer att bli vald som presidentkandidat, säger Jenny White.

.

Fakta: Turkiet och dess politik

Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.

CHP, i dag det största oppositionspartiet, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.

Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.

2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.

Källor: UI med flera

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons