I trettio år gäckade hon tyska polisen. Nu ställs 66-åriga Daniela Klette, medlem i ökända Baader-Meinhof-ligan, inför rätta för sex väpnade rån och minst ett mordförsök. Gripandet i fjol skedde under spektakulära former.
Claudia Ivone levde ett anonymt liv. Hon gick ut med sin hund och undervisade grannbarnen i tyska och matematik.
Grannarna i Berlinstadsdelen Kreuzberg vittnar om en snäll och tystlåten dam. Föga anade de att de i själva verket bodde sida vid sida med Tysklands mest eftersökta kvinna: Daniela Klette, medlem i ökända Röda arméfraktionen (RAF), även känt som Baader-Meinhof-ligan.
Den 26 februari i fjol ringde polisen på dörren i Kreuzberg efter ett tips från allmänheten. I den anspråkslösa enrummaren hittade de en kalasjnikov, en automatpistol, ett pansarskott och ytterligare två vapen. Förpackat i matlådor låg skarp ammunition, i en möbel fanns 1,2 kilo guld och inuti en dubbel garderobsvägg gömdes motsvarande över 1,5 miljon kronor. Enligt tyska medierapporter hittades även störsändare, ett antal mobiltelefoner och flera olika id-handlingar.
Klette greps utan motstånd och identifierades senare via fingeravtryck.
Röda arméfraktionen, sprungen ur den vänsterradikala tyska studentrörelsen på 1960-talet, satte med start tidigt 1970-tal skräck i Västtyskland. Bombdåd, kidnappningar, rån och mord avlöste varandra.
Mellan 1971 och 1993 mördades enligt tysk polis fler än 30 personer av medlemmar ur terrorgruppen. Bland offren fanns dåvarande Deutsche Bank-chefen Alfred Herrhausen, riksåklagaren Siegfried Buback och arbetsgivarbasen Hanns Martin Schleyer.
När RAF upplöstes 1998 gick Daniela Klette och två manliga medbrottslingar under jord. De båda männen är fortfarande på fri fot.
De senaste av trions brott kan enligt tyska uppgifter dock ha skett så sent som 2016.
1968: Mordbrandsattacker mot två varuhus i Frankfurt.
1970: Ulrike Meinhof fritar Andreas Baader ur fängelset. Röda arméfraktionen, RAF, grundas.
1972: Tre personer dödas vid ett attentat mot en amerikansk armébas i Frankfurt.
1974: En domare i Västberlin mördas.
1975: Den kristdemokratiske politikern Peter Lorenz kidnappas. Regeringen ger efter och fem terrorister släpps och flygs till Aden. Västtyska ambassaden i Stockholm ockuperas och tre diplomater tas som gisslan. Två av dem skjuts och två terrorister dör när en sprängladdning exploderar.
1976: Ulrike Meinhof begår självmord i fängelset.
1977: Riksåklagaren Siegfried Buback, hans chaufför och en medarbetare mördas. Bankdirektören Jürgen Ponto mördas när han ska kidnappas. Arbetsgivarföreningens ordförande Hanns Martin Schleyer kidnappas, hans chaufför och tre poliser mördas. Palestinska terrorister kapar ett Lufthansaplan för att få terrorister frigivna. Aktionen misslyckas, Schleyer hittas mördad och tre RAF-medlemmar begår självmord i fängelset – däribland förgrundsgestalten Andreas Baader.
1986: En Siemensdirektör och hans chaufför mördas vid ett bombattentat. En tjänsteman vid utrikesdepartementet mördas utanför sitt hus.
1989: Vd:n för Tysklands största bank Deutsche Bank, Alfred Herrhausen, mördas i ett bombattentat.
1990: Tio efterspanade RAF-medlemmar grips i DDR strax innan de tyska staterna förenas.
1998: RAF förklarar sig upplöst. Daniela Klette går under jorden tillsammans med kompanjonerna Ernst-Volker Staub och Burkhard Garweg. Trion, som i tyska medier senare får epitetet "RAF-pensionärerna", misstänks för mordförsök och en lång rad väpnade rån mot livsmedelsbutiker och värdetransporter, minst något av dem så sent som 2016.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.