Söndag 30 Mars 2025
Frankrike och Storbritannien kämpar på för "säkerhetsgarantier" till Ukraina inför en eventuell uppgörelse med Ryssland. Men hur det ska gå till är ännu högst oklart. Och allt hänger på klartecken från USA.
Offentligt har inte mycket kommit ut om de diskussioner som pågått i en dryg månad om hur säkerheten kan garanteras för Ukraina.
Brittiska och franska tjänstemän har dock anonymt beskrivit planer på en landstyrka på mellan 10 000 och 30 000 personer, placerad en bra bit bakom frontlinjen, i kombination med sjö- och luftstridskrafter.
Förutom initiativtagarna Frankrike och Storbritannien har bland andra Tjeckien och Slovenien öppet talat om att delta. Även Sverige har genom statsminister Ulf Kristersson (M) visat intresse för att vara med, om "förutsättningarna är de rätta".
Men hindren är fortsatt många.
Stora länder som Italien och Polen har redan meddelat att man inte vill eller kan delta med styrkor på plats.
USA har i sin tur förklarat att europeiska soldater i Ukraina inte kan räkna med amerikanskt skydd – något som många i Europa ser som en absolut förutsättning för att gå vidare.
Här pågår intensiva försök till övertalning. Frankrikes president Emmanuel Macron har aviserat nya telefonsamtal till USA-kollegan Donald Trump. Och de tre baltiska ländernas utrikesministrar var gemensamt i USA i början av veckan för att trycka på hos kollegan Marco Rubio och andra toppolitiker.
"Allt med det delade målet att göra både USA och Europa säkrare och mer välmående", skriver Estlands Margus Tsahkna på X.
Ryssland har samtidigt deklarerat att man absolut inte kan tänka sig styrkor från Natoländer på plats i Ukraina.
I normala fall hade det setts som ett förhandlingsbud som ingen annan ens skulle överväga att acceptera.
Nu finns ändå en oro över att USA verkar alltför redo att gå Ryssland till mötes.
— USA:s inställning handlar om att nå en snabb deal, troligen en smutsig deal och sannolikt inget som är förmånligt för Ukraina, befarar Sabine Fischer från den tyska tankesmedjan SWP på ett evenemang hos tankesmedjan EPC i Bryssel.
Både Ukraina och dess europeiska allierade har svåra val att göra.
Ska man acceptera dåliga villkor för att ändå hålla kvar stödet från USA?
Eller klarar man av att i stället snabbt bygga upp den egna militära styrkan?
— Vi är väldigt långt efter och inte i ett bra läge. Vi måste agera nu för att rädda situationen, säger Sabine Fischer.
Den senaste tiden har en lång rad möten hållits av ledare inom den "koalition av villiga" som samlar en fortsatt oklar mängd länder på initiativ från främst Frankrike och Storbritannien.
17 februari: President Emmanuel Macron håller ett första toppmöte i Paris med ledare från sju länder samt EU och Nato. Danmarks Mette Frederiksen representerar Norden.
19 februari: Ett uppföljande möte hålls digitalt, där även statsminister Ulf Kristersson är med.
2 mars: Premiärminister Keir Starmer välkomnar ledare för 16 länder, inklusive Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kristersson till London.
11 mars: Överbefälhavare från ett 30-tal länder samlas i Paris, däribland Sveriges Michael Claesson.
20 mars: Nytt militärt toppmöte, nu i brittiska Northwood, med chefen för försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, som svensk representant.
27 mars: Toppmöte i Paris igen, med bland andra Zelenskyj och Kristersson på plats.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
