Israels attacker mot sjukhus och blockad av hjälp till Gazaremsan har fått vården att kollapsa. De kroniskt sjuka drabbas skoningslöst – hundratals dialyspatienter uppges redan ha avlidit i brist på behandling. Och den dialys som finns räcker inte till. Den drar bara precis tillbaka mig från dödens rand, säger Mohammad Attiya.
Han är 54 år och har levt med diagnosen njursvikt i snart 15 år. Flera gånger i veckan måste Mohammad Attiya ta sig från sin tillfälliga bostad till al-Shifa-sjukhuset i Gaza stad för att få dialys.
Tidigare har han alltid kunnat gå till sjukhuset, men eftersom behandlingarna ransonerats har hans tillstånd försämrats så att han nu sitter i rullstol.
— Det finns inga transporter. Gatorna är trasiga, säger Attiya.
Hans blod hinner nu bara delvis renas vid varje tillfälle, och Attiya säger att slaggprodukterna som blivit kvar i kroppen börjat ge honom hallucinationer.
— Ockupationen bryr sig inte om lidande och sjuka, säger han, syftande på Israels hårda grepp om det palestinska området, som gör att inte ens mediciner och andra sjukvårdsvaror nu får föras in.
— Det här livet är svårt och dyrt.
Före kriget fanns sju större dialyskliniker i Gazaremsan. Sex av dem är nu förstörda, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). De 182 dialysmaskinerna har spritts ut, och ungefär ett hundratal tros fortfarande kunna användas.
"Bristen på utrustning förvärras av att lagren av njurläkemedel är nere på noll", skriver WHO.
Och det ger obönhörliga resultat i dödsstatistiken. Ghazi al-Yazigi, dialysansvarig på al-Shifa, säger att han kände till 1 100 patienter när kriget började. Sedan dess har över 415 av dem avlidit i njursvikt.
Liksom Mohammad Attiya förklarar han det dystra läget med Israels blockad.
— Det uppstår komplikationer såsom ökade nivåer av slaggprodukter och vätska, säger al-Yazigi om patienternas tillstånd.
— Och det kan leda till döden.
