Ännu ett missat kval – ännu en missad möjlighet. Mesta mästarna Djurgården får spela i näst högsta serien för tredje säsongen i rad – det har inte hänt sedan 1940-talet. Det känns tomt och tufft. Mest tomt, säger lagkaptenen Marcus Krüger.
Djurgården vände runt säsongen efter att förre förbundskaptenen Johan Garpenlöv fick sparken i november, men riktigt nära SHL-comeback var laget aldrig.
Nu ställs Djurgården, mesta mästarna med 16 SM-guld, inför stora utmaningar inte minst ekonomiskt.
Det centrala stöder i hockeyallsvenskan ligger på fem miljoner kronor per säsong – jämfört med drygt 40 miljoner i SHL.
Klubben måste ha in 30 miljoner kronor under de tre kommande säsongerna för att kunna utmana om en SHL-plats. Enligt nye vd:n Matthias Sånemyr har man hittills fått in 30-35 procent av beloppet.
I slutet av matchen höll Djurgårdens supportrar i klacken upp banderoller där de vill att de bärande spelarna ska gå med på lönesänkningar.
— Jag förstår att fansen är besvikna. Jag vill inte stå här och prata om pengar, det känns bara paj. Jag kanske inte spelar i Djurgården för att tjäna pengar. Det finns andra värden här, säger Marcus Krüger.
Lagkaptenen letar ljus i mörkret:
— Jag är här för att jag vill att Djurgården ska spela i SHL. Det är mörkt nu, men det finns mycket bra. Kolla på juniorerna i det här slutspelet som kommer in och är bland våra bästa. Det finns ljusglimtar, säger Krüger.
Förre tränarprofilen och tv-experten Niklas Wikegård kliver in i en roll som sportsligt ansvarig.
Kan han göra Djurgården till ett SHL-lag igen?
Djurgården har inte gjort tre raka säsonger utanför högsta divisionen sedan 1940-talet.
