Nu är hon känd som Maria PH

Maria Pietilä-Holmner var länge talangen som aldrig riktigt har fått till den där pricken över i:et. Den som tar en duktig idrottare från att vara omtyckt av de insatta till att bli på förnamnsbasis med hela svenska folket. Nivån där Anja befinner sig i dag, och där ”Pillan” befann sig före henne.

För två veckor sedan i Aspen tog till slut Maria Pietilä-Holmner ett stort steg mot att bli ”Maria PH” med svensken gemen. För en gång skull lyckades hon få till två bra åk i samma tävling – vilket räckte ända till seger. För Maria var det en bekräftelse på att hon är på rätt väg.

Den här säsongen har hon satsat annorlunda än tidigare år. En detalj i segerloppet var att hon till skillnad från tidigare inte tog någon banrapport.

– Det gör jag aldrig på träning och det funkar ju hur bra som helst. Sen när man kommer till tävling så blir det så speciellt – man ska ta de här banrapporterna, fast man redan vet hur banan ser ut. Jag tänkte att jag kan skippa det, och det funkade väldigt bra, säger Maria Pietilä-Holmner till Nyheter24:s Vinterkanalen.

En annan sak som hon har gjort annorlunda den här säsongen är att när de andra teknikåkarna hade träningsläger på försäsongen i schweiziska Saas-Fee valde Maria i stället att träna med Anja Pärson och de andra fartåkarna på Nya Zeeland.

– Eftersom jag inte har tränat så mycket fart så gjorde jag många framsteg dag för dag. Jag kom definitivt hem därifrån som en mycket bättre super g-åkare än jag var när jag kom dit. Jag hade väldigt kul, och vågade utmana mer än vad jag trodde.

Tanken är att köra en handfull super-g-tävlingar den här säsongen, och kanske, kanske, även något störtlopp. Satsningen på fart handlar dock i första hand om att bli bättre på storslalom och slalom.

– Det är inte för att jag ser just nu att jag skulle ha något att göra med toppstriden inom super-g, säger Maria Pietilä-Holmner.

Inför dagens super g-lopp i tvåfaldiga OS-orten St. Moritz håller hon Lindsey Vonn, Maria Riesch – och Anja Pärson som favoriter.

– Eftersom baken är så kuperad, och det är dålig sikt så tror jag att man har nytta av att ha varit med länge. Det talar för Anja, säger Maria Pietilä-Holmner.

Super G står för ”super giant slalom”. Som namnet antyder är det något av en upphottad variant på storslalom – men g:et står också för det som det egentligen handlar om: g-krafter. De snabbaste åkarna på herrsidan kommer upp i 100 kilometer i timmen.

Vad är det rent tekniskt som du hoppas förbättra genom att åka super g?

– Mycket bara det att få ha känslan av högre fart, och att på så sätt våga utmana och leta mer fart. Har man kört super g och kommer till storslalom känns det som att det går väldigt segt. Jag hoppas kunna bygga upp en lite tuffare åkning helt enkelt, säger Maria.

Steget mellan disciplinerna är stort. Risker finns även i storslalom – Maria Pietilä-Holmners mentala tränare Thomas Fogdö är förlamad från midjan och neråt efter att ha brutit ryggen under ett träningsåk i Åre. Men riskerna är ändå större i fart- än i teknikgrenarna. Något Maria Pietilä-Holmners mångåriga sambo, landslagsåkaren Hans Olsson, kan berätta om. I störtloppet i Val d'Isère 2007 fastnade han med ena armen i en port, föll, och slog huvudet i backen. Chockade åskådare såg på när sjukvårdspersonal rusade fram och fixerade hans nacke, för att sedan lyfta in honom, orörlig, i en ambulanshelikopter. En otäck syn, men Hans klarade sig med en lättare hjärnskakning, bruten näsa och brännskador i ansiktet som han fick när han skrapade det i snön. Maria Pietilä-Holmner har valt att inte se om filmupptagningen av kraschen.

Hur nervös är du inför att åka super g?

– Nej, det känns bra. Jag åkte ju en tävling i Cortina förra året, och jag kom i mål där. Jag var ganska nervös innan, men när jag kom i mål kände jag: ”Shit, varför skulle jag vara nervös för det här?”. Jag försöker att komma ihåg det – jag ser fram emot det.

Har du fått några tips av din sambo?

– Det är inte så att han säger ”så här ska du åka”, men lite småtips kan man ändå få. Lite mer allmänna saker. När man åker mestadels teknik så blir det lätt att man backar när det går riktigt fort. Det kan han påminna om: att jag ska vara ”på” och krypa ihop mer.

Är målet att ta dig i mål?

– Jag hoppas att jag kan stå vid starten och känna att jag tar det som en utmaning – och att jag kommer ner och känner att jag verkligen har utmanat mig själv. Att jag har gett allting. Vad det sedan står på tavlan är mindre viktigt.

En filosofi som hon för övrigt även applicerar på segern i Aspen.

– När jag kollar på min åkning där så är det inte så att jag fick till två kanonåk. Jag har åkt så bra eller bättre på träning tidigare och det känns väldigt skönt att få det bekräftat att jag kan få ut det på tävling också. Det tar jag med mig in i resten av säsongen.