Fredrik Wevle och Lucas Kramer (MUF): "Enbart för att Löfven är oförmögen att regera landet innebär det inte att ingen annan hade kunnat lösa situationen."
Att som statsminister utlysa ett extra val är en åtgärd som bör användas sparsamt. Efter demokratins genombrott i början av 1900-talet har möjligheten bara använts en gång, nämligen 1958.
Att Sverige regeras i minoritet är mer regel än undantag. Det faktum att Stefan Löfven är oskicklig och att Socialdemokraterna inte är regeringsdugliga är inte skäl att överge grundlagens spelregler för vår demokrati. I regeringsformen finns tydliga regler om hur en besvärlig parlamentarisk situation ska lösas. Om statsministern inte upplever att hen har stöd så kan hen avgå och det är då upp till talmannen att föra samtal med riksdagens partiledare för att finna en ny regeringsbildare. Lyckas inte talmannen efter fyra försök kan hen utlysa ett extra val. Det var en likande situation som föranledde extravalet 1958.
Regeringsformen innehåller en portalparagraf som inleds med: ”All offentlig makt utgår från folket”. Lagen är utformad och uppbyggd på ett sådant sätt att Sverige ska kunna styras på ett korrekt och förutsägbart sätt. Exempelvis ska Sverige alltid ha en regering som styr landet.
Regeringsformen stadgar att Sverige är en parlamentarisk demokrati där folkviljan får uttryck vart fjärde år i allmänna val. Att ett valresultat och mandatfördelning inte passar en statsminister innebär inte att det är rätt att utlysa ett extraval. Denna aktion är ett tydligt uttryck för Löfvens och socialdemokratins upplevda maktfullkomlighet.
Det naturliga vid oförmåga att styra landet är att Löfven lämnar in sin och regeringens avskedsansökan. Enbart för att Löfven är oförmögen att regera landet innebär det inte att ingen annan hade kunnat lösa situationen. Löfven inser att denna statsminister antagligen inte är socialdemokrat.
Det nuvarande parlamentariska läget i Sverige är beklagligt och det finns inga enkla lösningar. Det är dock svårt att ge en legitim förklaring till Löfvens agerande. När socialdemokratins maktambitioner sätter sig över det demokratiska systemet lättas praxis upp vilket leder till osäkerhet kring tillämpning av regeringsformen. Löfvens agerande kan därför inte förklaras på annat sätt än att socialdemokraternas begär efter makt står över grundlagen. Löfven måste respektera våra gemensamma spelregler för demokratin.
Fredrik Wevle
Lucas Kramer,
Moderata Ungdomsförbundet
Fredrik Wevle är medlem i Moderata Ungdomsförbundet och juriststudent vid Stockholms Universitet.
Följ honom på Twitter: @wevle
Lucas Kramer är medlem i Moderata Ungdomsförbundet och juriststudent vid Uppsala Universitet.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.