Det skapades betydligt fler nya jobb i USA än väntat, både i december och januari. Och lönerna sticker iväg uppåt, visar färska siffror. Marknadsräntor lyfter och börser tar stryk efter siffrorna, som också kan tvinga centralbanker – som Riksbanken – att avvakta med att sänka sina styrräntor.
På obligationsmarknaden i USA var reaktionen stor och omedelbar, med kraftigt stigande räntor. Det gäller inte minst räntan på USA:s tvååriga statsobligation, som lyfte 0,15 procentenheter på någon minut.
Det rörde sig även tydligt när det gäller marknadens förväntningar om USA:s styrränta framöver. Sannolikheten för en räntesänkning från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) i mars är nu nere kring 20 procent.
— Den dörren har stängts helt, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på storbanken SEB, om sannolikheten för en räntesänkning av Fed i mars.
Hennes bedömning är att Fed-sänkningen från dagens 5,25–5,50 procent kommer i maj. Fast det förutsätter att fredagens nya jobbsiffror inte är början på ett bredare ekonomiskt uppsving som drar upp inflationen igen utan visar sig vara en tillfällig avvikelse.
Feds räntebeslut påverkar den globala räntenivån och därmed även utrymmet för Riksbanken att sänka styrräntan framöver.
Den starka jobbsiffran i USA – i grunden ett positivt styrketecken ekonomiskt – kan därför även drabba svenska hushåll och företag som har svårt att hantera det ovanligt höga ränteläget i Sverige.
— Det är fortfarande så att ECB-räntan är viktigast för Riksbanken, och en enstaka månadssiffra för amerikansk sysselsättning tror jag inte ändrar bilden för Riksbanken. Däremot om det här återspeglas i andra data, säger Kopelman.
— Men om Fed väntar längre med att sänka kan det göra att Riksbanken – allt annat lika – också skulle kunna avvakta med räntesänkningar lite längre på sitt håll också, tillägger hon.
Fredagens siffror från det amerikanska arbetsmarknadsdepartement visar att 353 000 nya jobb skapade utanför jordbrukssektorn i USA i januari. Snittprognosen bland analytiker låg på 185 000 enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Arbetslösheten låg kvar på 3,7 procent. Där låg förväntningarna på en ökning till 3,8 procent.
Löneökningarna i januari på 0,6 procent mot månaden före var också betydligt större än någon bedömare hade räknat med.
Departementet reviderar dessutom jobbsiffrorna från december. Det skapades 278 000 nya jobb under fjolårets sista månad, enligt den nya beräkningen. Tidigare var antalet beräknat till 164 000.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.