Fredag 14 Mars 2025
Räknefel. Skulder som inte alls hör hemma i statsbudgeten räknas ändå. Det meddelar Svenskt Näringslivs ekonomer nu som menar att Sverige har mer pengar än man tidigare trott.
Svenskt Näringsliv har gjort en makalös upptäckt. Sveriges statsskuld är fyra procent lägre än vad man redovisat tidigare. Detta eftersom kommunernas lån redovisas dubbelt.
Det blir missvisande för hur starka ekonomiska muskler Sverige egentligen har.
– Vi har mycket större möjligheter att låna för att genomföra investeringar än vad vi tidigare trott, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt till Tidningen Näringslivet.
Svenskt Näringsliv är Sveriges största arbetsgivarorganisation – en intresseorganisation som företräder tusentals svenska företag när det gäller både opinionsbildning, förhandlingar med fackförbunden och utredningar.
Svenskt Näringsliv bedriver också lobbyverksamhet mot politiker både i Sverige och utomlands, för att förbättra politiken i medlemsföretagens riktning.
Dessutom driver man Tidningen Näringslivet, som nu intervjuat Sven-Olof Daunfeldt.
Den svenska statsskulden uppgick till 33 procent av BNP under 2022.
Statens andel var då 20 procentenheter, medan kommunerna stod för 12 procentenheter. Pensionssystemet hade dessutom mindre än en procent i skuld, enligt SCB.
Men kommunernas skuld är till stor del lån som de i sin tur lånar vidare till kommunala och regionala bolag.
Eftersom lånen sker till konkurrensutsatta bolag med affärsmässig verksamhet, även om de är kommunala, borde de inte räknas in i statsskulden, menar Svenskt Näringsliv.
Statsskuld enligt Maastrichtmetoden utgår nämligen från att man bara räknar på skulder för förvaltande myndighetsverksamhet. Det är den mesta av verksamheten på kommuner, regioner och för staten. Men inte för affärsmässiga bolag.
Det gör att Sverige skulle kunna låna mer för att göra investeringar. Sverige har ett mål att hålla sig under 35 procent av BNP i statsskuld. I dagsläget ligger statsskulden på 31 procent vilket redan är en bit under målet. Men med Svenskt Näringslivs sätt att räkna skulle statsskulden vara 27 procent av BNP – långt under målet.
– Vi menar att den totala statsskulden överdrivs på grund av de här lånen till kommunala bolag som bedriver affärsmässig verksamhet. Det här innebär att den reella statsskulden egentligen är 27 procent av BNP, och att vi därför befinner oss långt under skuldankaret på 35 procent, säger Sven-Olof Daunfeldt.
Kommunernas lån har fördubblats de senaste tolv åren, sett till andel av BNP.
Det är å ena sidan en inkomstkälla, eftersom de kommunala bolagen betalar ränta till kommunerna. Men det är å andra sidan onödigt dyrt för skattebetalarna eftersom staten får billigare lånevillkor än kommunerna.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner tycker att det vore bra om man räknade bort lånen som inte hör till förvaltningen ur statsskulden.
– Det är inte rimligt att alla de lån som kommunernas bolag gör räknas in i statsskulden, för många av dem används inte till kommunal förvaltningsverksamhet, även om vissa gör det, man borde skilja på ändamålet med lånen, säger hon till tidningen.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
