Återhämtningen fortsätter 2025, enligt en ny prognos från regeringen. Men arbetslösheten ser ut att bli högre än befarat i den oväntat utdragna lågkonjunkturen. Då finns det behov av stimulans, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Enligt finansministern ser förutsättningarna för att konjunkturen ska vända goda ut. Förutom ökad handel kommer draghjälp från högre reallöner och skattesänkningar och lägre räntetryck på hushållen, enligt Elisabeth Svantesson.
— Men vi är i en lågkonjunktur, säger hon.
— Vi ser en svag tendens till att fler företag vill anställa. Det är i linje med att konjunkturen vänder, tillägger hon om arbetslösheten.
Svantesson har inför prognosen flaggat för en vårändringsbudget med 11,5 miljarder kronor i nya satsningar.
— Vi har utrymme och vi kommer att lägga en vårändringsbudget på 11,5 miljarder. Det är pengar som kommer ut i ekonomin. Det är väl avvägt i det här läget, säger hon.
Hon vill inte precisera vad det är regeringen vill satsa på.
— Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen. Då finns det behov av stimulans, säger hon.
Prognosen för svensk BNP-tillväxt höjs till 2,1 procent i år, från tidigare 2,0 procent. Arbetslöshetsprognosen höjs till 8,6 från tidigare 8,4 procent i år. Samtidigt höjs prognoserna för såväl inflation som Riksbankens styrränta.
— Även om konjunkturen vänder och återhämtningen har påbörjats har många människor det fortfarande väldigt tufft, säger Svantesson.
— Många kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop, tillägger hon.
De stora ekonomiska riskerna ser hon i osäkerheten kring Ukrainakriget och hur Trumpregeringens tullkrig mot omvärlden utvecklar sig.
Hur det går i Tyskland är också viktigt för svensk ekonomi och svenska företag, påpekar hon.
Hon välkomnar att Tysklands parlament, Bundestag, öppnat för jättelika investeringar i försvar och infrastruktur med undantag från landets strama budgetregler, med den så kallade skuldbromsen.
— Det är bra om den tyska ekonomin nu kommer igång. Tyskland har många problem. Dels många strukturella problem, som kanske inte kan lösas av pengar. Men de behöver också investeringar, säger Svantesson.
Enligt finansministern är hennes regering inne på samma spår.
— Förra året höjdes försvarsanslagen rejält och dessutom gjordes ju beställningar för 126 miljarder förra året. Det där "Köp, köp, köp" – det gör vi. Vi agerar. Det är samma nu. Vi fortsätter investera i försvar, infrastruktur och energisystem.
Finansdepartementet höjer sin BNP-prognos för i år till 2,1 procent. I decemberprognosen räknade man med 2,0 procent. Men för 2026 och 2027 sänks prognosen till 2,8 respektive 2,4 procent – mot tidigare 3,0 respektive 2,5 procent.
Arbetslöshetsprognosen för i år pekar nu på 8,6 procent i genomsnitt, upp från 8,4 procent i decemberprognosen. Finansdepartementet räknar med att den sedan sjunker steg för steg till 7,6 procent 2028.
Prognosen för KPIF-inflationen höjs kraftigt till 2,5 procent i år, upp från 2,0 procent i senast föregående prognos. Men därefter antas den sjunka tillbaka till 1,9 prcoent 2026 och landa på Riksbankens mål på 2,0 procent 2027 och 2028.
Regeringen höjer även sin prognos för styrräntan till 2,25 procent 2026, upp från 2,00 procent i senast föregående prognos.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.