Banker, byggprojekt, premiepensionssystemet och välfärden är numera de kriminellas favoritområden. Brottslingarna riktar in sig på branscher där vinsterna kan bli stora och risken för upptäckt är låg. Det är ett systemhot, säger Rikard Jermsten, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten.
Den kriminella ekonomin beräknas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år och den växer.
Ekonomisk brottslighet riktar, precis som annan brottslighet, in sig på områden där det är möjligt att göra stor förtjänst. Ekobrottsmyndigheten konstaterar i en lägesrapport som publiceras på måndagen att grovt kriminella nu riktar fokus mot välfärdssystemen, kreditinstitut, banker, premiepensionssystemet och stora bygg- och infrastrukturprojekt.
— Den klassiska ekobrottslingen med vita manschetter finns fortfarande. Men det är inte det som är det stora problemet utan nu är det alla multikriminella som hänger sig åt ekobrott, säger Rikard Jermsten.
Inom de lukrativa områden som den grova kriminaliteten nu fokuserar på begås bland annat skattebrott, bokföringsbrott, penningtvättbrott och rena bedrägerier – ofta genom komplicerade bolagsstrukturer och med hjälp av så kallade målvakter.
Kriminaliteten bedrivs ofta i koncernlika bolagsstrukturer med ett moderbolag i toppen och flera mindre bolag i botten där pengar från brottslig verksamhet tvättas i storskaliga upplägg.
— Om vi för några år sedan såg att det var ett antal bolag och kanske 10 miljoner kronor som var brottsvinster som figurerade i våra penningtvättsärenden så är det i dag hundratals, kanske tusentals bolag i ett enda ärende. Och vinsterna kan vara 100 miljoner eller mer. Nu bedriver man penningtvätt i närmast industriell skala, säger Jermsten.
I rapporten lyfter EBM också de kriminellas intåg i och utnyttjande av välfärdssystemen och de konsekvenser det får.
— Vi har en situation där vi förlorar i dubbel bemärkelse. Vi både finansierar brottsligheten via våra välfärdssystem samtidigt som vi inte får det vi ska för våra skattemedel. Så det är en dubbel vinst för brottslingen och en dubbel förlust för samhället. Och det är ohållbart, säger Rikard Jermsten.
Även om bilden som tecknas är mörk och utvecklingen går fort åt fel håll tror han att det kommer att gå att vända.
— Vi i rättsväsendet ska bekämpa brotten som begås och vi ska lagföra brottslingarna. Men vi kommer att behöva bygga systemen på ett bättre sätt så att brottsligheten inte hittar nya vägar, säger Rikard Jermsten.
