Regeringen har beslutat att slopa ränteavdraget i deklarationen. Det innebär att allt fler nu får högre utgifter. – Den tydliga förloraren är den som har större privatlån och samtidigt liten ekonomisk buffert, säger ekonomibloggaren Mathilda Vernersson till Nyheter24.
Sedan tidigare är det bestämt att ett visst ränteavdrag kommer att slopas. Från och med 2025 halveras det och sedan ett år senare, 2026, slopas det helt.
Nyheter24 har tidigare skrivit om de tusentals svenskar som riskerar att påverkas av det slopade ränteavdraget där många riskerar att få större skulder.
Den 30 augusti 2024 beslutade regeringen om en lagrådsremiss gällande ränteavdraget. Det innebär att ränteavdrag på lån utan säkerhet i form av bland annat bostad, fordon eller värdepapper fasas ut.
– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman i regeringens pressmeddelande i samband med lagrådsremissen.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Förändringen av ränteavdraget kommer att fungera som så att den 1 januari 2025 halveras det och slopas sedan helt 2026. Det innebär att du helt enkelt inte kommer kunna göra avdragen som du tidigare haft möjlighet att göra i din inkomstdeklaration.
För att ta reda på hur detta kan komma att speglas på svenskarnas ekonomi har Nyheter24 pratat med privatspararen Mathilda Vernersson. Hon driver ekonomibloggen ”Över till annat” där hon delar tips och tricks gällande privatekonomi.
Vernersson redogör för hur förändringen kommer fungera i praktiken.
– Det slopade ränteavdraget från 2026 gäller enbart privatlån utan säkerhet, vilket inkluderar blancolån, konsumtionslån och avbetalningsköp. Det omfattar alltså inte bolån som har ett hus som säkerhet. Privatlån är vanliga för större inköp som renoveringar, resor eller vissa avbetalningsköp via tjänster som Klarna, säger hon och utvecklar sedan vidare:
– Det innebär att räntan på dessa lån kommer bli dyrare för privatpersonen då nu avdrag på 30 procent kommer att försvinna helt 2026. Eller rättare sagt det kommer märkas genom att man får tillbaka mindre på skatten.
För att ge ett konkret exempel på hur det slopade ränteavdraget kan påverka din ekonomi delar Vernersson med sig av ett räkneexempel.
Säg att du lånar 100 000 kronor med en ränta på 10 procent med en årlig räntekostnad på 10 000 kronor (100 000 x 0,10 = 10 000 kronor).
– Med nuvarande regler skulle personen få en räntereduktion på 30 procent, alltså 3 000 kronor. Efter avdraget skulle kostnaden för räntan därmed bli 7 000 kronor per år, säger hon och fortsätter:
– När avdraget tas bort helt 2026 försvinner dessa 3 000 kronor, vilket gör att personen måste stå för hela räntekostnaden på 10 000 kronor. Det blir en ökad kostnad på 3 000 kronor per år, eller cirka 250 kronor per månad. För många kan den extra kostnaden vara märkbar, särskilt om lånet har en hög ränta eller om hushållet har flera privatlån.
MISSA INTE: De riskerar att förlora tusenlappar i pension
.jpg "Foto: Jonas Ekströmer/TT")
Vernersson spår flera grupper som främst kommer att påverkas av det slopade ränteavdraget. Hon menar att de individerna och hushållen med stora skulder på privatlån utan säkerhet och de som har höga räntor är de som kommer få se kostnaderna stiga rejält. Hon redogör sedan för tre grupper där alla kan falla in bland de som påverkas mest.
1. Personer med konsumtionslån
– Många som har tagit konsumtionslån eller blancolån för renoveringar, resor, eller avbetalningar på dyrare köp kan känna av de ökade kostnaderna.
2. Låntagare med hög ränta
– De som har lån med höga räntor får ökade månadskostnader när de inte längre kan reducera räntan i deklarationen.
3. Hushåll utan ekonomiska marginaler
– De med små marginaler i budgeten kan känna sig pressade av den ökade kostnaden och behöva justera sina utgifter för att hantera det borttagna avdraget. Den tydliga förloraren är den som har större privatlån och samtidigt liten ekonomisk buffert. Genom att betala av lån i förväg eller undvika nya skulder kan hushållen minska påverkan, säger hon till Nyheter24.
LÄS MER:
