Polischefen om förhöjda terrorhotet: "Vi måste ha uthållighet"

Hysing förklarar att Säkerhetspolisens beslut att höja terrorhotnivån från tre till fyra har något "mindre påverkan" på polisens arbete än vad som kan tänkas.

— Vi har levt under ett förhöjt hot under väldigt väldigt lång tid. Och Polismyndigheten har uppfattat att det varit en mycket hög trea under lång tid, så det är kanske mindre dramatiskt för Polismyndigheten än vad det kan synas, säger Jonas Hysing, biträdande kommenderingschef på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Kommenderingschefen betonar att polisen under de senaste tio åren gjort ett omfattande arbete för att höja förmågan att "förebygga och förhindra" terrordåd.

— Det som det här möjligen för med sig är ju att risken för att ett attentat ska ske har ökat, men det har inte förändrat, det vi kallar för modus, det vill säga tillvägagångssättet, och vi har väl utarbetade sätt för att möta och hantera terrorattentat, säger Hysing.

Polisen kommer nu bland annat intensifiera de gränsnära kontrollerna, öka dialogpolisverksamheten och Säposamarbetet Redex – som syftar till att bekämpa radikalisering.

"Ska ha en uthållighet"

TT: Senast hotnivån var så här hög var ju 2015–2016, finns det något i hotbilden i dag som skiljer sig mot den gången?

— Förra gången som hotnivån höjdes temporärt till en nivå fyra så var det, som vi uppfattade det, mer ärendespecifikt. Det fanns konkreta uppgifter. Nu är det mer analysdrivet, säger Jonas Hysing.

— Det innebär att vi måste ta höjd för att den här fyran kommer att vara under ganska lång tid framöver. För polisen innebär det att vi ska ha en uthållighet i det vi gör. Enskilda punktinsatser som vi inte klarar av att hålla över tid är mindre lyckat.

Ändrad utredningsrutin

Enligt Hysing inkluderar polisens förberedelser utbildning i så kallat pdv, pågående dödligt våld, både när det gäller religiöst motiverade terrordåd och exempelvis skolattentat.

— Vi övar löpande på det och förbereder vår personal på det. Vi har också ändrat vår utredningsrutin när det gäller grova brott, så det bättre ska passa att utreda just terroristbrott där snabbhet och hantering av stora datamängder är viktigt, säger han.

TT: Finns det några platser där hotbilden anses högre än andra när man gör bedömningar?

— Jag vill inte säga något specifikt där. Men generellt kan man säga att platser där många människor samlas utgör ett potentiellt mål för terrorattentat.

Jonas Hysing förklarar att polisens arbete kring publika evenemang – som till exempel den pågående Kulturfestivalen i Stockholm och kungens kommande firande efter 50 år på tronen – inte påverkas direkt.

— Inte nämnvärt. Det är risken som höjts, inte tillvägagångssättet som ändrats. De åtgärder vi gör är adekvata, men det kan nog tänkas att vi behöver göra mer av vissa åtgärder och mer riktade åtgärder. Exakt vad vill jag inte gå in på.