Lördag 15 Mars 2025
Statsminister Ulf Kristersson trycker på för återvändandehubbar för migranter som inte lämnar EU trots avslag. Det kommer att minska själva viljan att söka asyl överhuvudtaget, säger han till TT i Wien. Ett förslag väntas redan i mars, enligt Kristersson.
Ulf Kristersson är i Österrike för att diskutera migration med landets förbundskansler Karl Nehammer.
Den svenska regeringen har tidigare ställt sig bakom önskemålet att skapa återvändandehubbar, en typ av centraler utanför EU dit migranter som fått nej på sin asylansökan ska skickas i väntan på utvisning.
— Det är ett sätt att säga vi inte accepterar att det inte blir någon skillnad mellan ett avslag och ett ja. Det kommer också att minska drivkrafterna om man vet att man har väldigt liten chans, säger Kristersson (M).
I dag är det bara omkring 20 procent av de migranter som inte fått asyl i EU som faktiskt lämnar unionen, enligt EU.
— Det är väldigt höga tal. Det saboterar ju hela systemet för det betyder i praktiken att asylprövningen inte har någon betydelse, utan du stannar kvar ändå och går under jorden och så skapar det helt andra bekymmer, säger statsministern.
— Om reglerna vi hittills har använt inte räcker, då får vi ändra på de reglerna.
Italiens avtal med Albanien ses som ett exempel på att det kan finnas intresse hos länder utanför EU att hysa så kallade återvändandehubbar.
— Finns det säkra länder, då ska de användas. Det är inte så att det finns någon allmän rätt att komma till ett land man vill komma till, säger Kristersson.
Han säger att ett förslag från den nya migrationskommissionären kan ligga på bordet i mars.
Amnesty har samtidigt kritiserat planerna och menar att de är oförenliga med EU-lag och internationell rätt.
— Det här är svåra frågor, det ska man ha stor respekt för. Men det hjälper inte att säga "det här är svåra frågor och vi gör inget åt det", det kommer inte att funka, säger Kristersson.
På en pressträff med förbundskansler Karl Nehammer lyfter statsministern att Sverige nu har det lägsta asylmottagandet sedan 1996.
— Efter en omfattande omstrukturering av vår politik har vi fått ner siffrorna, säger han.
Under flyktingkrisen 2015, när bland andra många syrier flydde kriget i hemlandet, kom över 162 000 flyktingar till Sverige. 2024 tros siffran ha landat på runt 10 000.
Den stora minskningen skedde dock redan 2016, när EU stängde gränserna. Ytterligare en förklaring till de lägre siffrorna är att migranter delvis tar andra vägar genom Europa i dag. Det är få av de nya lagar som planeras i regeringens "paradigmskifte" som hittills hunnit träda i kraft.
Italien och Albanien slöt 2023 ett avtal om att öppna två center i Albanien för att ta hand om vissa migranter som räddats av italienska myndigheter i centrala Medelhavet.
Till centren ska bara män från det som klassas som säkra ursprungsländer kunna överföras.
Där ska de hållas i väntan på beslut om asyl, med undantag för de som anses sårbara enligt lag. Men genomförandet har kantats av bakslag.
De två första grupperna av män som skickades dit fick föras tillbaka till Italien efter beslut av italienska domare.
Domarna hänvisade till ett utslag från EU-domstolen, som slår fast att endast hela länder kan anses som säkra, inte delar. Och Italiens lista inkluderade några länder med osäkra områden.
EU-domstolen ska nu granska frågan och under tiden har överföringarna till Albanien stoppats.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
